En skum dansk farbror

Åkte tillbaka till hultsfred idag och jag träffade en ytterst skum dansk i nässjö. Jag tar det från början, jag har byte i nässjö och när jag km dit så var det ännu en dryg halvtimme tills mitt tåg skulle gå så jag sätter mej ner på stationen.
D komemr det fram en farbror och frågar vart man kan köpa biljett på nån blandning av danska och svenska (nej inte skånska). Biljettluckan var stängd så jag säger att det går att köpa biljett på tåget. Då frågar farbrorn var tåget till hultsfred går ifrån jag pekar och säger att jag kan visa honom eftersom jag ska med samma tåg. Väl på tåget så sätter sej gubben i sättet mitt emot mitt och börjar prata som fan (fortfarande på sin dansk-svenska naturligtvis) om allt möjligt. Han berättade att han hade flyttat till sverige 1941 (vart lite förvånad att han bott hät så länge då han verkligen var usel på svenska) och att hans fru som han varit gift med i 40 år nyligen hade dött. Han berättade också att han hade haft drygt 140 anställda och att han fått resa till japan på studiebesök och lite sånt där. Han kom i alla fall fram till att han hade haft ett gott liv som han uttryckte det själv.
Fast det mest fascinerande var att han var en bra bit över 80 år gammal (närmare nittio till och med) och ändå var pigg så in i helvete. Hade tydligen aldrig vart allvarligt sjuk heller, roligt att träffa sånna människor tycker jag. Men i alla fall så när vi kom fra mtill hultsfred skulle han ha en taxi men det stog ju ingen vid stationen så jag ringde efter en till honom och den kom efter en stund och då satte vi oss i taxin och skjutsade först hem mej och så där och där sade jag och farbrorn adjö och skrattade åt att vi aldrig skulle ses igen sen var jag hemma, det var skönt.

Det var en skum, men rolig, dansk farbror det där