Jehovas ringde på

I förmiddags när jag stod och borstade tänderna ringde en tant Jehovas Vittnen på dörren. Eftersom jag hade tandborsten i handen och tandkräm i munnen såg dom att jag var upptagen och lämnade över sin lilla broschyr och gick därifrån. Dom såg glada ut när jag tog emot broschyren utan att protestera (försök själva att protestera med munnen full av tandkräm, dte är inte så lätt). Men dom skulle bara veta att broschyren åkte i pappesinsamlingspåsen så fort jag stängt dörren, då hade dom nog inte sett lika glada ut (och här ska i alltså tänka er ett ondskefullt skratt men jag är inte helt säker på hur man stavar sånna).