Onsdag, första dagen med band, första dagen med jobb

Klockan ringde 06.50. Det var rätt jobbigt för man var trött och det var kallt som sjutton så man frös. Men jag tvingade upp mej, åt ett par tallrikar päronkräm och drack ett par klunkar päronsoda till frukost (både krämen och läsken hade jag köpt på konsum dagen innan). Jag borstade tänderna, klädde på mej och så gick jag iväg för att börja jobba.
Jag var vid teaterladan ett par minuter före åtta och när jag kilade in på kontoret för att anmäla mej började arbetsdagen med en kram kan man säga. Det var nämligen en till gammal klasskamrat som hade hand om personal och sånt och hon ville ha en kram. Själva arbetet blev dock denna dag betydligt mer slitsamt än att kramas. Av någon anledning fattades det liksom scenpersonal på teater så vi som tillhörde artistområde och skulle jobba med infrastruktur fick rycka in och bygga scen på teater hela dan. Det var helt galet jobbigt. Det första vi fick göra var att gå och hämta en ramp vid Hawaii och jag var helt slut redan när vi hade gjort det.
Sen fortsatte det med att saker skulle bäras och lyftas allt möjligt jobbigt. Och ni som känner mej vet ju att jag inte är särskilt förtjust i, eller för den delen lämpad för kroppsarbete så ni kan ju tänka er hur överjävligt jobbigt det var. Efter några timmar var jag så slut att jag knappt kunde använda vänsterarmen. Jag har nog aldrig burit och lyft så mycket som jag gjorde då.
Så lite efter tolv fick vi rast för lunch. Pasta och köttfärssås serverades denna dag. Förvisso ganska smaklöst (i betydelsen att det knappt smakade något alltså) men ändå okej.
Efter lunch blev det lite mindre jobbigt och man kunde ta lite fler pauser från arbetet, för då var det mesta av det riktigt tunga jobbet gjort liksom. Men det var ändå jobbigt, jag menar den typen av arbete är liksom inget för mej egentligen.
Framemot slutet av arbetsdagen fick jag dessutom ett gäng trumpodier över mej. Skulle hålla emot men halkade på något vänster och ja. Det gick dock bra så det var ingen större fara, det enda som blev var att jag kände mej lite stel i ryggen när jag hade legat och vilat en stund efter att jag jobbat färdigt, men det hade gått över redan nästa dag.
Efter arbetets slut pratade jag med dom som bossade över infrastruktur om schema och så där för resten av festivalen, fast något direkt schema hade dom inte gjort utan det var typ ”när vill du börja imorrn?”. Men det slutade hur som helst med att jag skulle börja 10 nästa dag och så fick vi se lite sen hur det skulle bli.

Slutade 18.00 och gick då och la mej och vilade i tältet en stund. Som jag nyss nämnde var jag rätt stel i ryggen när jag vilat klart, och i ärlighetens namn hade jag rätt ont i hela kroppen efter dagens tunga fysiska arbete men något annat hade jag inte direkt räknat med, jag fick ju träningsverk sist jag bowlade liksom.
Hur som helst hängde jag med grannarna ett tag innan vi gick iväg för att titta på Franz Ferdinand. Franz Ferdinand var bra (bättre än på Way Out West) men mer om det nämner jag i den recension som publiceras senare. Under spelningens gång hade några i sällskapet droppat av men jag och Hanna (en klasskamrat) stod kvar och tittade på hela. Efter spelningen mötte vi Betty och Catrin (också klasskamrater) och hängde med dom ett tag inne på backstage.
Så när vi suttit där ett tag gick vi allihop iväg och tittade på Kings of Leon. Efter det var det god natt för min del för jag var trött efter jobbet och skulle som jag nämnde tidigare upp relativt tidigt dagen därpå. Och kan ni tänka er, ännu en gång somnade jag ganska omedelbums efter att jag gått och lagt mej.

Dagens kändisspaning: Lasse Winnerbäck och Anders från Anders och Måns, dom gick dels förbi bakom teater ett par gånger och så stod dom och hängde i baren backstage.