Buss istället för tåg ledde till surhet

Varför var jag då sur förut? Det ska jag berätta för er.
Resan gick utmärkt fram till Linköping men det var när jag skulle åka därifrån jag blev sur. Precis när jag hade satt mej ner på tåget ropar dom ut i högtalarsystemet att vi som skulle åka hela vägen till Kalmar istället hänvisades till en buss som skulle ta oss dit utan några stopp på vägen. Redan där blev jag sur, har jag betalat för en tågbiljett vill jag fan inte sitta på en trång buss med allt vad det innebär av allmän obekvämhet, bussluft och så vidare. Speciellt när man köpt biljett för en relativt lång sträcka vill man ju liksom åka så bekvämt som möjligt så på något sätt känns det ju dessutom lite fel att vi som skulle åka hela vägen från Linköping (tågets startstation) till Kalmar (tågets slutstation) som fick åka buss. Hade ju varit mycket mer logiskt om passagerare som skulle till någon av dom mellanliggande stationerna fick åka buss.
Men nåväl, jag fick åka buss och jag var sur för det. Sen blev naturligtvis bussjäveln försenad ner till Kalmar vilket innebar att vi var fram först kring tio över istället för tio i. Något som i sin tur innebar att jag missade bussen ut till mej med minsta möjliga marginal, precis när jag hade tagit ut min väska ur bagageutrymmet (ännu en nackdel med buss, jag föredrar att kunna se mitt bagage, som på tåg) och vände mej om såg jag hur bussen jag skulle med stängde dörrarna och åkte iväg. "Fitta" tänkte jag då. Sedan tittade jag på tidtabellerna och insåg att jag skulle få vänta 45 minuter tills dte gick en buss åt rätt håll, då kände jag både surhet och hopplöshet på samma gång. Jag var svinsur på Veolia (dom som kör tåget) för att dom hade tvingat mej åka buss och orsakat att jag blivit fett jävla sen. Och det kändes bara hopplöst att stå där i kylan och vänta och ja ni vet hur det kan kännas i sånna där lägen liksom. Och så var jag nog dessutom en aning sur på mej själv för att jag inte suttit kvar på tåget av ren trots, det skulle ju ner till Kalmar och hade jag gjort det hade jag varit i tid, fast mest var jag sur på Veolia så klart (det är jag för övrigt fortfarande, ska nog försöka kräva dom lite pengar eller någon present eller nåt som plåster på såren).
Så kom till slut bussen och jag kom hem men det tog ett tag för ilskan att lägga sej, lite känner jag väl av den fortfarande. Så efter dagens händelser står väl inte Veolia särskilt högt i kurs direkt. Och nu komemr jag inte på något bra avslutnign på det här inlägget utan ni får fantisera ihop en smart avslutning själva.