Omtumlande återseende

Kollade precis på första avsnittet av PSL på festival. Det var rentav omtumlande att se bilderna från den där Håkankonserten igen. Man kunde liksom känna hur det var att stå där i publiken igen. Trängseln, hoppandet, allsången, den kollektiva euforin, allt kom liksom tillbaka.
Fy fan vilken magnifik jävla konsert det var alltså.