Lång sovmorgon

När jag vaknade trodde jag att klockan var omkring elva. Det var den inte. När jag vände på mej för att se vad klockan var fick jag en smärre chock, hon var halv två (13.31 för att vara exakt). Det trodde jag verkligen inte att jag skulle sova så länge. Men det tyder väl på att jag antagligen var mer sliten än vad jag själv trodde av veckans tidiga mornar. Och sover man så länge utan att vakna och somna om massa gånger så tyder ju det rimligtvis på att man faktiskt behöver sova så länge. Men det var skönt att sova ut, även om det blev lite längre sömn än jag hade räknat med.