Vi vann!

Det gick bra på utdelningen av stipendierna. Vi gick och vann förstapriset, vilket känns helt underbart. Man kan inte undvika att bli lite mallig, vår uppsats är uppenbarligen rätt jävla bra.

Själva evenemenaget i vilket stipendieutdelningen ingick var hyfsat anspråkslös, men väldigt trevlig. Vi åt lunch (en god kall tallrik med lite smått och gott på), lyssnade på en föreläsning om träbyggnadsteknik och sen var slutligen dags för prisutdelningen. Vi och de som skrivit den andra nominerade uppsatsen fick kliva upp på scenen och så fick vi veta vilka som hade fått vilket stipendium (och ja, det pirrade till lite i magen innan vi fick resultatet). Var väl inte riktigt samma rusiga känsla som när vi fick priset på examensceremonin i somras, men det går ju inte riktigt att jämföra heller. Då visste vi inte alls att vi skule få ett pris, det var mer i anknytning till skrivandet av uppsatsen, det var examen och ja, det var en helt annan kontext helt enkelt. Fick även ett diplom och en rejäl blombukett, så nu har jag för första gången åkt tåg med en blombukett som handbagage. Kändes onekligen lite som att folk tittade och typ tänkte att man skulle gå och fria till någon (eller något liknande) när man kom gående relativt propert klädd (sportade kostym och färgglad skjota, dock ingen slips) med en blombukett i näven. Men det får de väl gärna tro i så fall.
Dock uppstod lite problem när jag kom hem och skulle sätta blommorna i vatten. Har ingen vas nämligen så det blev ett jäkla sjå att hitta något att sätta dem i. Hittade till slut en plastbunke som funkar lite provisoriskt, men får nog ge mig ut imorrn och se om jag kan hitta någon lämplig vas till ett rimligt pris.

Och när jag kom hem låg Håkan-skivan och väntade på brevfacket. Himla fint. Så när jag hade fått blommorna i vatten slog jag på den nya skivan, och firade stipendiet med att dricka ett glas vin i solen på uteplatsen. Det tyckte jag att jag kunde vara värd.