Mycket oväntat möte

Fick frågan av familjen i eftermiddags om jag ville med ut och äta i dag. Det tackade jag såklart ja till. När jag kom till restaurangen hörde jag någon ropa mitt namn och vände mig om, då visade det sig att det var en gammal studiekamrat från Kalmaråren som satt där. Det var sannerligen ett oväntat möte. Tydligen bodde hans sambos familj här i stan så de var här på besök. Väldigt, väldigt roligt att se honom, det var många år sedan sist. Hann väl inte sägas så mycket mer än hej och att det var roligt att ses då vi hade våra skilda sällskap, men fantastiskt trevligt ändå. Inte varje dag man springer på gamla bekanta, och särskilt inte gamla bekanta som känner från andra platser och sammanhang än här från stan.  Som man brukar säga: världen är allt bra liten ibland.

Middagen i sig var också trevlig. Nya italienska restaurangen i stan. God mat, god dryck, trevlig stämning. Kan nog mycket väl bli fler besök där någon gång när man ska gå ut och äta. Kan dock tipsa den som tänkt sig dit om att vara hungrig när man kommer, för förrätten och desserten serverades i förhållandevis stora portioner. Men jag var hungrig, så det passade finfint. Och ja, Tutta var givetvis med, hon verkade tycka att bilarna och cyklarna som åkte förbi utanför uteserveringen var det mest spännande som hände, och så blev hon förstås väldigt nöjd när hon fick smaka på maten.

Dagen i övrigt lugn. Promenad och läsning, en film sedan jag kom hem från middagen. Rundade Rävåskullen under promenixen. Så skönt att inte behöva oroa sig för måsar längre.