Den där envisheten

Nu har jag suttit uppe längre än jag hade tänkt igen. Skyller på att jag spelade hjärter och att det gick dåligt och att jag blev sur och vrång och absolut inte skulle sluta förrän jag hade vunnit. Är uppenbarligen mer tävlingsmänniska/dålig förlorare än jag riktigt vill erkänna till vardags. Eller så är jag bara jäkligt envis.

Imorrn händer hur som helst en del. Ska ju ut en sväng imorgon kväll, men innan det dyker en kömpis upp här för att käka och umgås. Är för övrigt ett rätt tydligt ålderstecken att man bjuder in till middag istället för en gammal hederlig förfest. Ska bli kul hur som helst. Jag lagar ju sällan mat åt andra än mig själv så det ska bli roligt att se om min kokkonst blir uppskattad. Lutar åt att det kommer bli en egenkomponerad champinjon- och tomatsås kan jag avslöja.

På tal om mat så går den köttfria veckan finfint än så länge, och jag kan inte heller se att det skulle bli några som helst problem under de återstående dagarna.

Ska även posta ett brev till csn imorgon. Fullt upp och spännande värre med andra ord.