Årets sorgligaste nyhet

I förmiddags möttes jag av den sorgliga nyheten att min favoritbutik Frans Hällqvist herrekipering ska slå igen. Det sista jag handlade där blev en bunt strumpor någon av de sista dagarna innan jag flyttade från Kalmar. Det kändes prioriterat att besöka den butiken då, en sista gång innan jag flyttade. Sedan dess har jag av förklarliga skäl inte varit där, men jag har länge tänkt att den dag jag åker till Kalmar står ett besök på Frans Hällqvist högt upp på listan. Det är den charmigaste, mest egensinniga lilla butik jag någonsin varit kund hos.

Jag hoppas att ni som bor eller av annat skäl befinner er i Kalmar har vett nog att gå och handla på Frans Hällqvist innan de slår igen för gott. Att vara kund där är något av en upplevelse. Inte på det plastiga upplevelseekonomi-sättet, utan på ett genuint och äkta sätt. Att kliva in genom dörrarna till Frans Hällqvist är som att färdas genom tiden. Där inne är det som att tiden stått stilla sedan 30-talet, och det känns lite som att den härliga farbrorn som äger butiken har varit med lika länge (det har han inte, men han har haft den i mer än 40 år). Det är en oerhört charmig butik. Jag sörjer djupt att jag aldrig kommer kunna handla där igen.

Att säga att en epok går i graven när en butik slår igen är oftast att ta i, men i det här fallet är det snarast en underdrift. Frans Hällqvist har funnits i över 100 år (vad jag förstår dessutom på samma adress hela tiden), och enligt Barometern är det Kalmars äldsta butik. Känns synd och skam att något annat ska in i den där lokalen nu. Att den i dagens läge helt unika butiksinredningen ska rivas ut. Egentligen borde kommunen ta över hela klabbet och bevara det som någon sorts kulturminne. För den sortens herrekiperingar, och den sortens butiksinredning existerar inte idag. Lite murrigt, lite trångt, enormt charmigt. Något helt annat än dagens ljusa och fräscha och opersonliga butikslokaler. Något helt annat än det vanliga själlösa och likriktade som finns överallt. Bara en sådan sak som att butiken under sin mer än hundraåriga historia aldrig haft en rea. Ni hör ju, man måste älska egensinnet.

Frans Hällqvist är på sätt och vis en sista spillra av en annan tid. Det är förjävla trist att butiken läggs ner, för den där sista spillran vore värd att bevara till eftervärlden.

#räddafranshällqvist