Svårsmält

Att Calle tvingas lämna BIK känns milt uttryckt trist. En sådan spelare, som väl fyller sin roll och verkligen brinner för klubben förtjänar ett bättre öde. Visst, ett lag ska inte byggas av sentimentalitet eller på gamla meriter, men jag har ändå svårt att riktigt förstå det. Det hade varit en sak om han var 37 och slut, men nu borde han ha åtminstone ett par år till i kroppen. En sådan trotjänare borde ha fått möjligheten att avsluta på egna villkor. Ibland betyder lojalitet och klubbkänsla mer än prestation. Kulturbärare som kan föra vidare traditioner och den omtalade BIK-andan till de nya som kommer ska inte underskattas.

När nu Calle får lämna,  inte heller Berglind får något nytt kontrakt och Thorell valde att dra till Tjeckien... Det är många BIK-matcher och mycket hjärta, mycket ledarskap, som försvinner på ett bräde. Det blir svårt, snudd på omöjligt att ersätta. Någonstans känner jag en rädsla att allt det som BIK är och ska vara riskerar att gå förlorat.

Att inte erbjuda Calle nytt kontrakt, det känns svårsmält. Kommer kännas skumt att inte se nummer 71 i laget när säsongen så småningom drar igång.

För att byta ämne helt hejdlöst har dagen varit ungefär som man hade kunnat vänta sig. Jobb under dagen. Kontrapunkt frampå kvällen.