Revansch!

Bofors - Västerås 3-2 (2-0, 1-1, 0-1)

Matchen spelades igår, men eftersom vi drog vidare till puben efter matchen och jag ägnat dagen åt att vara dagen efter-trött kommer rapport först nu.

Skönt med seger, men det blev sannerligen onödigt spännande. I första perioden var vi fullkomligt överlägsna. Tvåmålsledning in i periodpausen var nästan i underkant. Inledde också andra perioden bra. Fick in trean. Det kändes ganska lugnt. Då var det något ljushuvud i Västeråsklacken som tyckte att det var en bra idé att tända en bengal, varpå matchen tillfälligt avbröts. Efter det avbrottet, som varade en inte oansenlig stund medan de tömde Västerås läktarsektion, var det som att BIK tappade rytmen samtidigt som Västerås verkade ha fått energi av den extra pausen, och Västerås tog till stora delar över matchen. I tredje perioden fick vi ett femminuters-pp som vi inte lyckades utnyttja och dessutom delvis slarvade bort med att ta en utvisning för för många spelare på banan med drygt en minut kvar av utvisningen. När Västerås sedan fick in ett reduceringsmål med knappa tre minuter kvar blev det svettigt. Inte minst när vi lyckades slå en puck out med sisådär två och en halv minut kvar. Vi lyckades dock, med lite tur, hålla emot och vinna. Tre ytterst välkomna poäng.

Tycker dock inte att vi övertygat i de här två inlednande matcherna. Försvarsspelet har i alla fall stundtals lämnat en del i övrigt att önska, pp har flera gånger varit bedrövligt även om vi gjort en del mål i spelformen, det saknas en del i timing, i just pp har vi många gånger förtvivlat svårt att ta oss in i anfallszon även om det ser helt okej ut de gånger vi faktiskt lyckas etablera tryck. Det finns lite att jobba på. Men första perioden mot Västerås visar ändå att det finns potential för att det ska kunna bli något riktigt bra när alla bitar väl sitter. Det svåra är väl bara att få bitarna att sitta.