Mediokert, men med åtminstone ett rejält pekoral

Det var väl ungefär så mediokert som man hade väntat sej. Som konstaterades efteråt så säger det liksom det mesta av nivån att man inte blir upprörd över resultatet trots att majoriteten av dom som gick vidare i någon mening sög. Att den enda låt man kommer ihåg hur den gick dessutom är Finlands kassa folkvisa säger också något nivån, jämntjockt, grått, mediokert, you name it liksom.
Ett par saker kan dock nämnas från kvällens tävling. Greklands artist måste väl nästan vara det tröttaste som stått på en eurovisionscen? Jäklar så seg han verkade, och dom energiska dansarna han hade med sej fick ju honom inte att framstå i bättre dagen precis. Vitryssland, herregud ett sånt pekoral, var det verkligen på riktigt? Man satt ju och fnissade åt det som antagligen var tänkt att vara fint och vackert. Och så vingarna och Robert Wells och ja, man höll ju på att dö, det hade liksom lika gärna kunnat vara en smått briljant killingsketch. Det gick ju inte att ta på allvar överhuvudtaget, fast å andra sidan tog dom sej själva på jäkligt stort allvar så det jämnar nog ut sej.
Polen tog också sej själv på rätt stort allvar. Men Vitryssland vinner ändå kampen om titeln som årets pekoral rätt överlägset, minerna och gesterna för att visa att man får feeling i kombination med fjärlisvingarna som helt plötsligt hoppade fram är svårslaget i sammanhanget.

Och programledarna? Tja, till en början verkade dom helt okej men ju längre programmet gick störde jag mej mer och mer på den manlige programledaren och hans ständiga försök till små lustigheter. Dom andra två skötte sej dock bra.