Torsdagskvällens underhållning

I torsdagskväll tog vi en lite sväng på kulturkalaset som pågick samtidigt som way out west. När vi vandrade längs avenyn för att se vad som pågick hörde vi musik som spelade på andra sidan gatan, vi gick så kalrt dit för att se vad det var. Där på trottoaren stod ett svartklätt band med en sångare i vad som liknande någon form av lajvutstyrsel och ansiktsmask och spelade medeltidsinfluerad rock med säckpipa och texter om pesten och döden och sånt. Det var fruktansvärt uselt. Det var så dåligt och fånigt att man skrattade åt det. Det gick liksom inte att göra något annat. Fast själva tog dom naturligtvis sig själva på enormt stort allvar, vilket så klart gjorde det hela ännu roligare.

Lite längre fram längs avenyn stod ett gäng ungmoderater (finns det hemskare människor?) och höll upp en banderoll om att man skulle kryssa in en Hampus någonstans vid valet i höst. Det eländet gick också bara att skratta åt.