En vecka sedan

För en vecka sedan var vi om inte ute så i alla fall på väg ut i nattlivet i Kalmar. Det var senare den kvällen vi fastnade på vimmelbild och fick titeln "turist" (var inte skitnöjd med den benämningen). I kväll hade jag funderingar på att kila ner till puben och ta en öl eller en punsch och titta på folk och se om man träffade någon att tjöta lite med. Men det fastnade vid funderingar det här gången. Inte likt mig. Vet inte vad jag skylla på. Att det gick en hel del cash förra helgen kanske. Eller så är jag bara en hemsk människa. Eller i alla fall en väldigt dålig dekadent bohem. Nåväl. Punsch förresten. Det drack vi som avec efter förra fredagens superba middag på Tullhuset i Kalmar. Den middagen, alltså det ska mycket till om jag inte kommer kunna kora den till årets bästa middag när det är dags att sammanfatta 2017. Jag kan inte riktigt beskriva det men det var så fruktansvärt svärord gott. Ska ni till Kalmar så boka bord där. Fantastisk mat, fantastiska viner, grym service. Det var toppklass rakt igenom.

När vi var ute i lördags var det tillsammans med min gamle Hultsfredsvän Nybro-Kristoffer och några kompisar till honom. Det var kul att återse honom, vi hade mycket roligt back in the days. Hade också hoppats kunna träffa de (förvisso få, såvitt jag vet är de bara två stycken) gamla klasskamrater från magisteråret som bor kvar där nere, men de var bortresta och lite sådär så det gick tyvärr inte att få till den här gången. Det var ju synd. Hade varit kul att träffa dem och tjöta lite och sådär. Det får väl bli någon annan gång helt enkelt. Det kändes hur som helst fint att återse Kalmar ändå. Men nostalgin och minnena och känslorna och tankarna redogjorde jag ju för häromdagen.

Tidigare under fredagen, just när vi kom ner till Kalmar, åt vi sushi till lunch. Jag hade faktiskt aldrig ätit det tidigare. Jag vet att jag borde ha gjort det, men det har liksom aldrig blivit tillfälle. Men jag tyckte det var gott. Visst, inte så jag blev helt lyrisk och tyckte att det var det godaste jag överhuvudtaget ätit någonsin, men gott. Kommer helt klart äta det igen.

Efter Tullhuset-middagen gick vi på Popidyll. Kära gamla Popidyll. Dansade till The Smiths, BD, Håkan. Det var som förr. Sedan blev slutet av kvällen ganska dimmig, ofokuserad och suddig i kanterna. Det blir ju lätt så. Vi började dansdansdansa, allt blev ett rus och när klockan ringde för hotellfrukosten nästa morgon kände jag en dunkande huvudvärk. Jag bad en tacksam bön att bakfyllan hade satt sig där och inte i magen. Det var den eftermiddagen jag tog min promenad upp till mina gamla kvarter.

Senare på kvällen tog vi ett glas vin i salongen på hotellet. En fantastisk lokal i herrklubbsstil med ekpaneler och skinnmöbler och oljemålningar. Hela hotellet var för övrigt kanon. Slottshotellet. Kan rekommendera det. Vi drack vårt vin, gick ut och åt middag och mötte sedan upp Nybro-Kristoffer hemma hos en av hans kompisar. Vi höll först på att gå fel. Fast hade vi gjort det hade det nog blivit grymt det också, för vi höll på att gå in i ett hus med studentbostäder och där var det ett jäkla röj. Kan nästan tänka att kanske borde vi gått in där istället, upplevt en klassisk studentfest igen. Fast det gjorde vi inte. Vi hittade rätt till slut. Hann dricka en öl, och sedan gav vi oss ut i natten. Längs Esplanaden. In till Kvarnholmen. Till Larmtorget. Det eviga. Jag var tillbaka på hotellet klockan fem den morgonen.