Små antydningar av vardag

Veckohandlade för första gången på vad som känns som flera veckor idag. När julen och högtiderna kommer sätts ju de vanliga rutinerna lite ur spel. Veckodag spelar mindre roll, vanorna ändras. Jag gillar de uppehållen, undantagen. Avskyr när vardagen dundrar in igen. Än värre blir det så klart till veckan när man åter ska börja jobba och fullt ut återgå till det normala. När jag var på affären idag var det som att jag behövde påminna mig om hur man gjorde. Vad jag egentligen behövde handla. Jag har så klart varit där även de senaste veckorna, men då har det varit för annat. Den vanliga handlingen har liksom rutinerna i stort pausats. Det har handlats för jul och nyår, kompletterats men knappat handlats någon vanlig mat. Jag har inte ens behövt laga mat sedan nyår. Kommer inte behöva laga mat förrän tidigast på tisdag. Det blev rester över som har räckt sedan nyårsmiddagen och nyårsdagens pizza. Trevligt. Trettonehelgen kvar. Sedan vardag. Ridå.

Utöver veckohandling har dagen fyllts av promenad och film och ett par öl. En sväng ner till föräldrarna, en tur genom kvarter där, för att låna ett uttryck från en väldigt bra låt, den stora vita björnen lagt sig över asfalten och husen. Utanför fönstret blinkar balkongens ljusslinga under snön, får den att liksom glöda inifrån. Det är så vackert. Den här tiden, just när högtiderna är avklarade men vardagen ännu inte dundrat in, när man lutar sig tillbaka och slappnar av och inte har några som helst måsten, när det är mysigt mörkt och vintern är som vackrast utanför fönstret, den är ljuvlig.