En viss kraftlöshet

Måndag. Smugit igång jobbveckan. Inget dramatiskt egentligen. Förkylningen har väl lite stått och stampat under dagen, men från andra halvan och eftermiddagen och framåt tycker jag ändå jag börjat må rätt bra. Märktes dock när jag suttit och jobbat en stund och edan gick ut en sväng att man inte är helt återställd ännu. Det tog mer på krafterna än det brukar så att säga. Fast så vet man ju att det är. Även en relativt lätt förkylning tar ju några dagar att återhämta sig ifrån.

Blev för övrigt mild panikkänsla strax innan jag skulle gå och lägga mig igår och nässprayen jag hade hemma bara räckte till ena näsborren. Var ju bara att ställa in sig på en mardrömsnatt med igenmurad näsa och högst bristfällig sömn, och för den delen en fruktansvärd morgon innan jag skulle hinna iväg och köpa en ny flaska. Fast det blev aldrig så illa som befarat som väl är. Inte så att jag inte var täppt i näsan imorse, men det var trots allt betydligt mindre så än det varit lördag-söndag. Då var det emellanåt helt igenkorkat. Så det blev en tur till apoteket imorse/förmiddags, men den var långt ifrån så desperat som den hade kunnat vara. Och nästäppan känns som att den är på väg åt rätt håll. Har inte täppt till lika krafitgt under dagen, och när jag använt nässpray har effekten hållit i sig längre. Så det är ju positivt.

Imorgon har jag tvättstuga så då ska jag upp hemskans tidigt för att tvätta. Blir ju spännande att se hur måendet är då när klockan ringer och man behöver pallra sig upp för att ge sig ner i källaren.