Hälsad på

På väg till affären tidigare idag var det en farbror som hälsade på mig. Inte på ett ursäktade sätt som om man vill stanna någon och exempelvis fråga om vägen, och inte heller med en diskret nick som jag helt enkelt bara misstolkade som en hälsning. Nej, han häslade med ett högt och ljudligt "hejsan hejsan", som om han kände mig. Jag gick där i mina egna tankar, exakt vad är inte relevant för historien, och var inte alls beredd så jag blev nästan lite chockad. Men jag fick väl till någon form av bekräftande nick som för att visa att jag hade hört hans hälsning och besvara vänligheten. Blir alltid så nojig när sånt där händer. Dock är dte väl på sätt och vis lite härligt att det finns människor som går runt och hälsar glatt på främlingar, men man blir ju jäkligt förvånad (och nojig som sagt) när det händer.

Nåväl, nu ska jag titta på Seinfeld.