Läskigt

Tog kontakt med testläsare av mitt romanutkast igår. Skickade en förfrågan till tre stycken vars omdöme jag verkligen litar på för att se om de var intresserade av att läsa och sedan säga om de tycker att det är värt att arbeta vidare på. Två av dem har inte svarat ännu, men en av dem svarade ganska omgående att hen såklart ville läsa. Så jag mailade iväg dokumentet igår kväll. Fett jäkla läskigt. Men samtidigt vet jag att vederbörande kommer kunna ge värdefulla kommentarer, så det känns samtidigt ganska tryggt och skönt. Läser själv igenom texten parallellt så det blir spännande att se om vi är ense om vad i textmassan som funkar och vad som funkar mindre bra.

Återstår att se om de andra två som fick förfrågan tycker sig ha tid och lust till att läsa. Trots det läskiga i att låta någon läsa det man hållit för sig själv i flera månader hoppas jag det. Tror det kan vara bra med ett par olika testläsare som tar sig an texten utifrån sina perspektiv och så vidare.
Skulle de som nu har fått frågan tycka att manuset är värt att jobba vidare på är nog tanken att undan för undan vidga kretsen av folk som får läsa. Just för att få in ännu fler perspektiv och kommentarer. Men än så länge känns inte texten tillräckligt färdig för att fler än ett par betrodda ska få lägga ögonen på den, utan det blir i så fall en senare fråga.

På spåret idag gick väl ungefär som det gjort de senaste veckorna. Okej poängsumma (30) men ändå förlust och djupt missnöje med min egen insats. Tycker väl sådär överlag att jag gjort en rätt dålig säsong i år. Har förlorat fler program än jag brukar mot ett eller till och med båda lagen och det känns som jag missat många poäng jag borde ha tagit. Särskilt under andra halvan av säsongen. Annars brukar jag i allmänhet slå båda lagen, men nu känns det som att jag inte vunnit ett enda program sedan slutspelet började. Jag blir nästan rädd att jag börjar bli korkad. Jag får se till att komma igen nästa säsong. Då jävlar.