Lördagen på Putte

Är hemma redan. Gick hem när Florence Valntin var slut. Var liksom inte så sugen på något av dom banden som var kvar att jag orkade vara kvar och vänta på dom.
Men det har varit en trevlig kväll. Sluatde regna precis innan jag gick och sen har det inte regnat på hela kvällen så vädret var med mej idag. Det har det varit hela festivalen faktiskt. Dock var det väl stundtals lite kallt idag men det kan man ju leva med.
Har sett allt jag hade tänkt att se under dagen och så mycket mer än så finns nog inte att säga om idag. Ingen kändisspaning idag dock, helt enkelt på grund av att jag inet har sett någon som ens avlägset kan beskrivas som kändis.
Återkommer senare ikväll med ett inlägg som sammanfattar hela festivalen.

Recensioner:

Anna Järvinen
Anna Järvinen med band lyckades skapa en skönt avslappnad stämmning i dalen. Tyvärr var det väldigt lite folk där men vi som var där fick se en trevlig konsert som värmde i den småkyliga eftermiddagen.
Inför sista låten uppmanades publiken att komma längre fram så att alla stod precis vid scenen, något som gjorde att det inte kändes riktigt lika glest men ändå skämdes man en aning för att inte fler hade kommit dit.
En bra konsert trots den dåliga publiktillströmningen. Tyvärr fick vi inte höra "För varje hjärtslag", det var visserligen väntat (jag hade blivit överraskad om den hade spelats) men det hade varit kul att få höra den.
Betyg: 3/5

Christian Kjellvander
Stundtals kan det kännas en aning introvert, men det ska ju vara så, Kjellvander är ingen utpräglat utåtriktad artist. Dock lyckas han skapa en tät stämmning mellan träden och den publik som samlats framför scenen är helt med på noterna. Dom enda som egentligen falelr ur ramen är några skräniga grabbar längst fram, men dom lyckas å andra sidan med något så ovanligt som att få Christian Kjellvander att skratta.
Det här hade nog gjort sej bättre på en mörk klubb än på en festivalscen en gråmulen och småkall tidig kväll men den tydligt countryinspirerade singersongwriterpopen blir ändå väl mottagen och dte finns inte mycket att klaga på.
Betyg: 3/5

Hästpojken
Hästpojken var inte lika bra nu som när jag såg dom på puben i våras. Det var dock ganska väntat då livemusik oftast blir bättre ju intimare sammanhang den framförs i. Martin Elisson & co gör det dock bra.
Höjdpunkterna är "Lena 60" och "utan personlig insats". Den låt som skapar mest dans oframför scenen är dock ständiga avslutaren "Caligula". Det spelades någon ny låt som jag dock aldrig han uppfatta namnet på.
Betyg: 3/5

Florence Valentin
Inte helt oväntat är "Pokerkväll i vårby gård" den låt som är den största stämmningshöjaren under konserten. Det är ju oftast hitlåtarna som är det.
Bandet lyckas skapa ett bra sväng och publiken dansar till dom flesta av låtarna. I någon av dom sista låtarna kommer även Anna Järvinen och några till in och gästar på tamburin vilket är kul.
Dock borde kanske sångaren ha tänkt på vart han avr innan han kritiserade vapenexport i ett mellansnack, Karlskoga är ju trots allt en av den svenska vapenexportens centralpunkter.
En bra och underhållande spelning där bandet verkade ge allt.
Betyg: 3,5/5