Om sällan spelade kanonskivor

Lyssnade på Shout out louds strålande album our ill wills när jag lagade och åt mat förut och då insåg jag att jag lyssnat nästan pinsamt lite på en skivan. Förstår inte varför egentligen för det är ju en kanonskiva men det har liksom inte blivit av att jag lyssnat på den särskilt många gånger.
Det är märkligt det där att en del skivor blir lyssnade rätt lite på, nästan en aning bortglömda där i skivhyllan, trots att dom är riktigt bra. Sen lyssnar man på dom och, som idag, inser att man lyssnat pinsamt lite på dom och då skäms man nästan. Skäms för att man inte lyssnat mer.