Lördag, festivalens sista dag

Lördagen började med att klockan ringde. 09.00 ringde den, ty jag började jobba klockan tio. Såg till att få jobba förmiddag för dom flesta band man ville se spelade ju på kvällen. Till en början var jobbet rätt lugnt, nästan hel dan var det lugnt faktiskt. Fram tills klockan var fyra bestod mina arbetsuppgifter i att bära bort en soppåse till sopsorteringen samt att sätta upp lite lappar om funktionärsjobb på Sonisphere på funktionärscampingen. Dessutom hann jag med att ta 45 minuters lunch vid tvåtiden samt gå iväg och fixa ett par andra grejer.
Så under största delen av arbetsdagen satt jag med andra ord mest och hängde. Fast det var rätt gött för då slapp jag ju vara ute i regnet och när jag hade arbetat klart för dagen hade det slutat regna. Sjukt bra tycker jag.
Men vid fyra blev det lite mer att göra för då blev jag utlånad till disken igen. Dock inte lika länge den här gången utan jag såg till att sluta vid sju. Dock var det ganska mycket lugnare med disk den här gången, antagligen för att middagsrusningen inte riktigt hade hunnit komma igång och att varken köket eller serveringen därför producerade riktigt lika mycket disk.
Men slutade som sagt vid sju. Då sprang jag först iväg till tältet och dumpade en tröja där(eftersom solen kommit fram hade det blivit lite varmare och då kändes det lite jobbigt att dra på tröjan när jag ändå hade kavajen i väskan) och sen skyndade jag mej tillbaka till området för att titta på Jenny Wilson.

När den spelningen var slut gick jag ännu en gång tillbaka till tältet. Där hade några av mina grannar dykt upp så jag hängde med dom ett tag och tog ett apr glas vin och så där. Satt där någon timme innan det var ags att gå och se Winnerbäck. Han spelade ju fyra gånger på festivalen och då känns det ju som man måste se honom någon av gångerna i alla fall. Och eftersom jag inte såg någon av dom tidigare tre fick det bli lördagens konsert på Hawaii.
När Winnerbäck spelat färdigt skyndade jag mej upp till Teater för att se Frida Hyvönen. Där hade redan bildats en relativt lång kö men det var ändå inga problem att komma in och få en bra plats när dom väl öppnade ladan.
Men Frida var fantastisk, och dessutom gästades hon under flera låtar av Marit Bergman. Av det jag såg på festivalen var det helt klart festivalens bästa gästning. Det var så fint att jag bara kände att jag behövde dela med mej lite av det fina. Först var Dirty Dancing så fantastisk att jag bara var tvungen att ringa och dela med mej av det, så då ringde jag Emma. Och i extranumret några få minuter senare när Frida och Marit sjöng duett i ”always on my mind” var det så underbart fint att jag kände att jag bara var tvungen att ringa någon och dela med mej av det fantastiska. Så då ringde jag Mickis. Sen kom jag på att klockan var rät mycket när jag ringde så hoppas jag inte väckte dom.

Efter Hyvönen var jag hungrig så då fixade jag lite mat (och den här gången lyckades jag äta upp hela utan att tappa den!), det var gott. Medan jag gjorde det hade Thåström börjat spela så medan jag åt vandrade jag lite lugnt och försiktigt ner mot Hawaii. Stod långt bak och tittade bara ett par låtar, kände mej liksom inte så himla intresserad. Men jag åt upp min mat och stod kvar typ en kvart till och tittade efter det. Var faktiskt rätt häftigt att stå så långt bak som jag gjorde, på något sätt var det först då man faktiskt insåg hur mäktig Hawaii är. Man uppfattade liksom produktionen på Hawaii på ett helt annat sätt än om man hade stått längre fram.

Men efter en stund tröttnade jag lite och så kände jag att jag behövde sitta ner lite så då gick jag tillbaka till tältet och satte mej med ett glas vin. Till en början satt jag där själv i och med att mina grannar tittade på Thåström men så efter en stund dök några av dom upp och jag var social med dom ett tag och så där. Blev övertalad till att skriva i en av doms mina vänner-bok bland annat (heter det verkligen en av doms förresten?). Bjöd på öl gjorde jag också, eftersom jag ville ha så lätt packning som möjligt ville jag liksom försöka se till att få slut på så mycket öl och vin som möjligt.
Blev dock ingen jättesen kväll då vi nog alla var gansak trötta och jag av erfarenhet vet att det är trist att åka tåg när man är bakfull.
Och återigen somnade jag nästan omedelbart när jag gått och lagt mej.

Dagens kändisspaning: Jenny Wilson och hennes syster som gick förbi när jag satt och ”jobbade”.