Tid för tillbakablickande

Nyårsafton, på sitt sätt en dag för reflektion och tillbakablickande såväl som framåtblickande och förhoppningar på det nya året. För egen del har 2012 varit ett bra år. Det har hänt en hel del roligt, jag har fått ett gäng nya insikter och det har hänt mycket överhuvudtaget. Men framförallt är det mycket under året jag är jäkligt stolt över. Jag är stolt över alla fina betyg, året började ju rentav med att jag drog in starka VG:n både i ledarskapskursen och designkursen. Jag är jäkligt stolt över uppsatsen och att vi fick pris för den på magisterceremonin. Jag är stolt över att jag tog min magisterexamen, och kanske ännu mer att jag gjorde det med viss bravur. Jag är stolt över att jag tog chansen att läsa IKEA-kursen över sommaren. Jag är stolt över det vi gjorde på nämnda kurs. Men allra mest stolt är jag nog över att jag utvecklats och vuxit som människa. För det har jag till viss del definitivt skolan att tacka, det magisterår som slutade i juni var enormt utvecklande och gav fruktansvärt mycket.

Men 2012 har inte bara varit ett år av stolthet, det har också varit ett år med förbaskat mycket roligt umgänge, roliga fester och roliga utekvällar. Alla kvällar på Söderport med musik, dans, öl, prat och allmän dekadens. Alla förfester. Den oplanerade examensfesten hos Adam. Grillkvällen på min uteplats då det varma vårvädret vände och blev kallt och regnigt resten av våren. Valborgskvällen då vi stod i kö utanför Vallen i ett par timmar bara för att konstatera att det definitivt inte var värt köandet. Kvällen då vi ”råkade” få med oss Jägerglas från stället vi var på. Kvällen på Lilla Klubben som slutade med promenad hem i snöoväder och motvind för att det inte gick några bussar. Men också lunchhängen i skolan, på bibblan och i sofforna utanför designsalarna i Växjö, tjötet under raster och det allmänt avslappande umgänge som uppstod närhelst tillfälle gavs.

2012 var också året då skägget klipptes av och jag började gå på salong för att få skägget ansat. Året då jag äntligen kom mig för att skaffa en iPhone. Året då vi genomförde både en utställning och ett konstprojekt. Året då jag på allvar hittade tillbaka till skönlitteraturen och året då en gammal eras slutade och ny började.

Visst har det funnits motgångar, besvikelser och frustration även under 2012. Jag har stundtals haft ganska långtråkigt under hösten, i den bästa av världar hade jag hunnit få ett jobb och inte blev jag kär i år heller. Men i stort kommer jag minnas 2012 som ett år då väldigt mycket roligt och fint hände, ett år med mycket att vara stolt över och ett år då jag överlag mått rätt gott och känt mig ganska nöjd med livet. Fast allra mest kommer jag att minnas 2012 som året då jag tog examen. Inte bara examen i sig, utan också den fantastiska examensdagen, examensceremonin, känslan av eufori, stolthet och mild förvirring då motiveringen till priset för bästa uppsats började läsas upp och man började inse att det var vi som hade vunnit, och den bitterljuva mixen av stolthet och insikten att nu är det över då examensbeviset landade i brevlådan. 2012 – examensåret.