Börjar bli dags

Börjar alldeles snart bli dags att gå iväg mot busshållplatsen, och sen vidare mot Stockholm. Är inte alls särskilt nervös inför intervjun. Ser liksom ingne anledning till det, jag har ju inget att förlora utan det värsta som kan hända är att jag inte får jobbet. Bara att bli kallad till intervju är på sätt och vis en framgång, skulle jag inte få jobbet så ger det ändå ny energi för att fortsätta jobbsökandet. Med det sagt är det klart att jag inte kommer vara oberörd när jag står utanför och är på väg in, då kommer det alldeles säkert pirra en hel del i magen, det ligger ju lite i sakens natur. Brukar dock vara rätt bra på att hantera sånt (var exempelvis knappt nervös alls inför uppkörningen när jag tog körkort), så jag ska nog kunna fokusera och göra så gott jag kan den här gången också.

Nåväl, har inte beställt något internet på tåget den här gången. Så jag säger på återseende framåt kvällen. Håll tummarna för mig och wish me luck!