Nu ska jag väl slippa tjatet

Så jag promenerade iväg till arbetsförmedlingen i eftermiddags. Något motvilligt. Jag vidhåller att det är slöseri med tid, särskilt som jag måste gå dit igen till veckan för att ha ett första möte med en arbetsförmedlare. Jag kan inte se att jag kommer få ut något som helst av värde ur att ha skrivit in mig där. Och själva inskrivningen var i stora delar ett skämt. Jag kan någonstans förstå att det ska fyllas i utbildning och erfarenheter och så vidare även fast det redan finns i mitt cv (som är vad jag använder när jag söker jobb), men dessutom var det massa andra helt ovidkommande uppgifter skulle fyllas i. Att det skulle fyllas i ända ner på yrkestitelnivå vad jag söker för jobb är ju bara löjligt. Det hade gott räckt med kategori för att de ska få en bild av ungefär vad jag söker. Såg sedan i informationsmaterialet att risken finns att jag dels måste gå dit med någon sorts regelbundenhet, dels hålla på att skicka in aktivitetsrapporter. Fuck that. Där kan vi verkligen prata bortkastad tid. Sådana grejer hjälper ju inte mig överhuvudtaget. Det tar bara massa tid i anspråk som jag skulle kunna lägga på betydligt vettigare saker. Men visst, jag ska inte ta ut något i förskott utan jag kan avvakta det där mötet till veckan så får vi se sen. Men jag är fortsatt skeptisk, och ska jag vara ärlig vill jag egentligen ha så lite som möjligt att göra med af. Att jag överhuvudtaget gick dit var ju till 99% för att slippa tjatet från morsan.
Men ska man vara positiv så fick jag ju i alla fall en rejäl promenad. Det är ju inte så illa.

I övrigt en lugn dag. Ägnade resten av eftermiddagen och en stund av kvällen åt läsning. Just läsning är väl den enskilda "fritidsaktivitet" jag lägger mest tid på för tillfället. Dessvärre börjar högen med olästa böcker, vilket jag väl nämnde för någon vecka sedan, snart ta slut så det måste jag se till att lösa. Men ett par veckor till ska jag nog klara mig i alla fall.