En tur

Körde fram och tillbaka till Degerfors. För att hämta en kusin som kom med tåget för att hälsa på farmor. Det var i förmiddags. Det försköt resten av dagen en smula, men det får jag väl leva med. Arbetsförmedlingen har skickat ett brev med kallelse till möte. Fett opeppad, men det är väl lika bra att gå dit. Fast det är först om ett par veckor typ. Skickat av en annan tjomme än vad jag träffat för förut. Lite förvånande ändå. Fast det är klart, han kan ju ha slutat eller nåt. Jag vidhåller dock min tidigare position att jag vill ha så lite som möjligt med arbetsförmedlingen att göra. Hittills har jag inte sett något som fått mig att ens överväga att ompröva den inställningen. Snarare tvärtom. Att skriva in mig där är nog något av det mest meningslösa jag någonsin gjort. Inte ett dåligt beslut, bara poänglöst. Möjligtvis meningsfullt om jag hade haft a-kassa eller varit kvalificerad för någon annan ersättning, men det är jag inte och då hade det lika gärna kunnat vara. Den övervägande känslan är ju att de överhuvudtaget inte vet vad de sysslar med.

Nog om det. Nu ska jag leta fram en kvällens franska och fortsätta min lilla kvällsrunda här på det världsomspännande datanätet.