Överraskande återseende

Tittade på Augustas lilla felsteg (1933) tidigare i kväll. Upptäckte att jag hade sett den förut utan att veta om det. Jag såg den nämligen på tv för nio år sedan, precis när jag började intressera mig för den typen av äldre svenska filmer, men utan att veta att det var just den. Det ett par repliker ur filmen som fastnat sedan den gången (fast jag kom inte heller ihåg att de replikerna kom från samma film), och hur som helst så har jag sedan dess undrat lite vad sjutton det kan ha varit för film. Och nu fick jag då svaret. Nu kan jag utropa "Kors, mitt ressällskap!" eller flika in ett "Jag tänkte kvista ut till Vaxholm ett slag" och faktiskt veta vilken film det kommer ifrån. Ska tilläggas att det var just de replikerna som fick mig att inse att jag sett filmen förut. Allt i övrigt hade jag uppenbarligen glömt bort för det var det enda jag kände igen. Nu kan jag dock konstatera att filmen hade en synnerligen celeber rollista, men det begrep jag aldrig då för nio år sedan. Då var jag liksom inte riktigt bekant med namnen, jag hade ännu mycket att lära. Men Thor Modéen, Aino Taube, Edvard Persson, Dagmar Ebbesen, Rut Holm, Sigge och Arthur Fischer. Många starka namn. Fast det begrep jag som sagt inte riktigt då. Men alla måste vi börja någonstans antar jag.

I går var jag för övrigt ute en sväng. Jag och en kompis gick ut och tog några öl. Förvånansvärt lite folk ute för att vara lönehelgsfredag, men det var trevligt ändå. På hemvägen blev vi stoppade av polisen. Eller stoppade är att ta i, de stannade till vid trottoaren, vevade ner rutan och frågade om vi hade sett någon eller några komma springande. Det hade vi inte, men de tackade för hjälpen och åkte iväg med blinkande blåljus. Svårt att inte bli en smula nyfiken på vem/vilka de letade efter och vad dessa kan ha hittat på som föranledde ett sådant sökande.

I eftermiddags blev det en stund på balkongen. Det var gött.