Semester är semester

De senaste dagarna har jag funderat lite på hur ordet hemester använts i media sedan beskedet om att det är "tillåtet" att resa inom Sverige igen (vilket i sig är en felaktig beskrivning då det inte på något sätt varit förbjudet att resa, "bara" å det starkaste avråtts från det). Jag har lite problem med det.

Till stor del används ordet hemester som synonym till semesterresa i Sverige. Det finns två skäl till att jag har svårt för det. För det första att det, måhända oavsiktligt, antyder att du inte haft semester om du inte åkt utomlands. Det blir som en sorts nedvärdering av inhemsk turism, och inte minst problematiskt ur ett klassperspektiv då det implicerar att den som inte har råd eller möjlighet att resa utomlands inte haft lika mycket semester. Som att en campingsemester eller utflykter inom landet vore mindre på riktigt och mindre värd än en charter till medelhavet eller en rundtur i Provence. Har ett barn som haft jätteroligt på Liseberg eller High Chapparall eller i något vattenland, eller som haft en idyllisk sommar i morföräldrarnas sommarstuga varit på mindre semester än kompisen som åkt till Legoland eller Eurodisney eller varit en vecka i Spanien?
För det andra tycker jag att ordet används felaktigt. Hemester används som sagt i betydelsen semester i Sverige. Det blir i mina öron en förvrängning av ordets betydelse. Jag ser det snarare som en svensk variant av det engelska uttrycket staycation, alltså att man väljer att stanna hemma på semstern. Gör ingenting särskilt, bara vara och ta saker som de kommer. Åker jag till höga kusten, Tylösand, Stockholm eller Gotland är ju det lika lite hemma, och därmed lika lite hemester, som om jag hade åkt till Oslo, Danmark eller Tyskland.

Jag för min del trivs alldeles utmärkt med att gå hemma och skrota när jag är ledig. Läsa böcker, kolla på någon film, ta ett glas vin på balkongen om andan faller på och vädret tillåter. Gå ner till puben, ta en promenad, på sin höjd åka på någon utflykt om det dyker upp något kul. Det har jag inga problem med att det kallas hemester/staycation. Att tillbringa sommaren på västkusten, i huset på Gotland, på fjällvandring eller på rundresa i glasriket, det är däremot inte hemester (om du nu inte råkar bo på någon av de platserna till att börja med så klart). Det är en semesterresa, på precis samma sätt som en semesterresa utomlands.

Själva brukandet av ordet så som det för tillfället används antyder en ganska sunkig och avskärmad blick på världen, ett oerhört snävt perspektiv där utlandsresan är normen och allting annat i någon mån är avvikande. Den överkonsumerande medelklassen avslöjar sig själv.