En bit av kulturarvet

Var iväg på jobb i förmiddags. På en loppis. Passade på att bläddra igenom skivstället när jag ändå var där. Lite håglöst sådär då jag inte räknade med att hitta något spännande. Men så gick pulsen upp lite när jag i sektionen för 78-varvare fick syn på Joddlarflickan med Alice Nilson. Det vill säga Alice Babs allra första skivinspelning från 1939. I original och helt okej skick. Kanske inte värt särskilt mycket ekonomiskt, men definitivt en ur kulturarvssynpunkt viktig skiva. Priset? Fem kronor. Det kändes ju nästan kriminellt billigt med tanke på vad det var för platta. Den fick givetvis följa med hem. Fascinerande ändå att tänka att någon köpte den i en butik för 84 år sedan, sedan har den vandrat mellan ägarna tills den i dag råkade hamna i mina händer. Tänk om den person som en gång blev skivans första ägare då hade vetat att den då femtonåriga Alice Nilson under namnet Babs skulle bli en av det här landets största sångerskor genom tiderna. Låten Joddlarflickan är inte särskilt bra, men det var ändå starten på en av svensk musikhistorias mest framgångsrika karriärer, det gör den betydelsefull. Det känns stort att ha den i sin ägo.

Efter att det jobbats färdigt (såg till att få det mesta av texten skriven så jag slipper ha det släpande) har dagen varit föredömligt lugn och vilsam. Har druckit en öl, lyssnat på musik, slökollat på tv, druckit en öl till. Bra lördagseftermiddag och lördagskväll helt enkelt. Blev spaghetti och köttfärssås till middag, vilket ju bara det är himla trevligt.