Kristendomen bygger på bakfylla

Slogs i dag av en ny tolkning av innebörden av långfredagen, ja hela påsken i en kristen kontext. Jesu lidande, död och återuppståndelse ska inte ses varken bokstavligt eller syboliskt utan rent bildligt. Det var helt enkelt så att den sista måltiden spårade ur i ett fylleslag, Jesus blev asplakat, hamnade i fyllecell och led under långfredagen av alla bakfyllors moder. Illamående, minnesluckor, ångest, grav huvudvärk. Han led, så mycket att det kändes som både tortyr och korsfästning. Först på påskdagen kände han sig pigg och blev sig själv igen (vilket alltså kallades för att han återuppstod för att det skulle låta lite fräsigare). Tänk ändå att hela kristendomen bygger på jäkla pangfylla.

Min egen långfredag har detta år varit rätt lugn. Eftersom det var soligt och fint hängde jag på balkongen en stund efter att jag hade varit ute på promenad. Säsongspremiär. Sedan har jag mest suttit och läst och käkat godis, fram till kvällen då jag kollade på Bäst i test, drack påsköl och lyssnade på musik. En påskgrogg på eau-de-vie och påskmust slank ner också.

En tweet jag skrev om provsmakningen av påskpunschen igår har för övrigt blivit en av mina mest lästa och interagerade tweets i år. Kul! Så sent som ikväll var det  rentav en av dem som står bakom den nutida versionen av punschmärket som i sin 1800-talsversion tillverkades av en släkting till tjejen jag var på dejt med för någon månad sedan som hade svarat på den. Det var ju lite kul med den kopplingen. Men najs att något som har med punsch att göra får sådan respons. Det hör ju inte riktigt till vanligheterna.

Morgondagens påskafton ska väl firas på tämligen traditionellt vis. Påskmat med familjen och sedan några glas på lokal. Lär nog trilla in en och annan godisbit i käften också skulle jag tro. Och så måste jag ju lyssna på Faller isär, en av ytterst få riktigt bra låtar (eller låtar överhuvidtaget) där påsk nämns.

Glad påsk på er!