Sömnproblem ledde till ångest
Efter att jag hade gått och lagt mej igår utvecklades det till en ganska fruktansvärd natt. Fruktansvärd för jag kunde verkligen inte somna. Varför jag inte kunde somna? Ingen aning, och det var det som var dte jobbigaste, det fanns liksom ingensomhelst logisk förklaring till varför jag inte kunde somna.
Jag var liksom trött när jag gick och la mej och jag var på väg att somna men så helt plötsligt, som i ett trollslag, blev jag superpigg. Så jag låg där och vred mej ett par timmar innan jag tillslut lyckades somna framemot fem. Och när jag väl somnade var det lite som att jag fick anstränga mej för att somna. Det var en jättemärklig känsla, normalt när man somnar brukar man ju liksom bara glida in i det utan att man märker det (alternativt kolapsa mitt i en mening om man ligger och läser) men igår var det som att jag hela tiden kunde tänka klart och var fullt medveten om vad som hände.
Men vad var det då som gjorde att kvällen blev fruktansvärd och inte bara lite jobbig? Ångest. Först ångest över att inte kunna somna (fruktansvärt kontraproduktivt, men det blir ju lätt så ändå) och sedan utvecklades det till någon sorts allmän ångest, alltså ångest utan någon egentlig anledning men som bara dyker upp ändå. Eller liksom visst, på ett sätt fanns ju en anlednign eftersom grunden till det hela eftersom det började på grund av att jag inte kunde somna men just ångesten över att inte kunna sova övergick ju liksom i någon sorts ångest över ångesten kan man säga. Förstår någon hur jag menar då?
Men hur som helst så var det som sagt ett par rätt hemska timmar där innan jag till slut lyckades somna. Fast när jag väl somnade sov jag gott, det är ju alltid något liksom.
Dock ledde gårdagens insomningsproblem till att det var sjukt segt att kliva upp imorse, så segt att jag blev kvar i sängen till omkring elva trots att klockan ringde kvart över tio. Fast med tanke på att jag inte somnade förrän framemot fem så känns det som att det var rätt tillåtet att bli kvar i sängen en stund extra.
Det är strålande sol och uppemot 25 grader idag så jag är sjukt sugen på uteplatsen, fast egentligen borde jag plugga. Fett jobbigt läge. Fast kanske kan jag plugga där ute? Det har ju gått förut i alla fall så det är ju värt ett försök.
Fast allra först ska jag nog gå och handla så jag har det gjort.
Jag var liksom trött när jag gick och la mej och jag var på väg att somna men så helt plötsligt, som i ett trollslag, blev jag superpigg. Så jag låg där och vred mej ett par timmar innan jag tillslut lyckades somna framemot fem. Och när jag väl somnade var det lite som att jag fick anstränga mej för att somna. Det var en jättemärklig känsla, normalt när man somnar brukar man ju liksom bara glida in i det utan att man märker det (alternativt kolapsa mitt i en mening om man ligger och läser) men igår var det som att jag hela tiden kunde tänka klart och var fullt medveten om vad som hände.
Men vad var det då som gjorde att kvällen blev fruktansvärd och inte bara lite jobbig? Ångest. Först ångest över att inte kunna somna (fruktansvärt kontraproduktivt, men det blir ju lätt så ändå) och sedan utvecklades det till någon sorts allmän ångest, alltså ångest utan någon egentlig anledning men som bara dyker upp ändå. Eller liksom visst, på ett sätt fanns ju en anlednign eftersom grunden till det hela eftersom det började på grund av att jag inte kunde somna men just ångesten över att inte kunna sova övergick ju liksom i någon sorts ångest över ångesten kan man säga. Förstår någon hur jag menar då?
Men hur som helst så var det som sagt ett par rätt hemska timmar där innan jag till slut lyckades somna. Fast när jag väl somnade sov jag gott, det är ju alltid något liksom.
Dock ledde gårdagens insomningsproblem till att det var sjukt segt att kliva upp imorse, så segt att jag blev kvar i sängen till omkring elva trots att klockan ringde kvart över tio. Fast med tanke på att jag inte somnade förrän framemot fem så känns det som att det var rätt tillåtet att bli kvar i sängen en stund extra.
Det är strålande sol och uppemot 25 grader idag så jag är sjukt sugen på uteplatsen, fast egentligen borde jag plugga. Fett jobbigt läge. Fast kanske kan jag plugga där ute? Det har ju gått förut i alla fall så det är ju värt ett försök.
Fast allra först ska jag nog gå och handla så jag har det gjort.
posted by Nicklas R at 12:06
0 Comments:
Post a Comment
<< Home