ESC och Pecka Wennberg-straff
Fredrik Pettersson! Vilken jävla hjälte! Går in och avgör en VM-kvartsfinal med en jävla Pecka Wennberg-straff. Det finns ju bara inte. Så jävla fantastsiskt.
Men first things first. Eurovision. Vet inte om man kan säga att det var bättre än i tisdags, men betydligt fler bidrag som stack ut åtminstone. Och i kategorin bidrag som sticker ut spelar ju Rumänien helt klart i en klass för sig. Hela bidraget är som definitionen av begreppet bisarrfest. Bara det att han sjunger som en South Park-parodi på operatant är ju fantastiskt, och sen bara fortsätter det. Sjävl gillade jag nog Island bäst, det avr en fin liten visa. Malta och Ungern var också ganska trevliga, men kanske en aning anonyma i långa loppet. Norge gillar jag i sammanhanget, men oj vad man kommer vara spytrött på den om bara ett par veckor. Är itne heller helt förtjust i trummorna i den låten, skulle kunna önska att de hade skippat rocktrumsoundet och gått all in på electropopspåret istället.
Resultatet har jag inte så himla mycket att säga om annars. Att Armenien gick vidare med sin supertrökiga mjäkrocklåt förstår jag inte alls, men annars är jag inte särskilt upprörd, även om det naturligtvis finns ett gäng låtar där jag inte är helt överens med de röstande. Men kul att de flesat av de låtar som faktiskt var något att ha tog sig vidare. Sen bör det kanske erkännas att jag inte var helt koncentrerad när resultatet lästes upp, då låg mitt fokus snarare på straffläggningen i hockeyn.
Och jodå, jag hade allt lite mer schvung i twittrandet idag. Kan fortfarande bli bättre, men jag känner i alla fall att formen är i antågande inför finalen.
Och hockeyn var det ja. Såg inte jättemycket av matchen. Såg första perioden, delar av förlängningen, straffläggningen och någon sekund här och där under resten av matchen. Hade fokus på esc större delen av kvällen. Men nej, jag körde aldrig dubbelt med esc på datorn och hockeyn på tv:n, utan jag bytte till es cefter första och sen hoppade jag över och kollade resultatet i hockeyn när det fanns tillfälle. Fram till att alla bidrag var framförda vill säga, då blev det lite mer zappande fram och tillbaka (och lite mer fokus på hockeyn till det var avgjort). Men jag såg slutet av förlängningen och straffläggningen så klart. Och jvälar vad nervös jag var inför straffarna. Jag satt på allvar och skakade i soffan. Men det slutade ju, som väl är, lyckligt när Fredrik Pettersson gick in och bombade in sin straff. Jävlar vad gött det var då )och direkt när det var avgjort bytte jag kanal igen och såg upplösningen av esc-semin).
Men som sagt, fruktansvärt härligt att Sverige lyckades vinna den där kvartsfinalen. Det trodde jag faktiskt inte när Kanada gjorde 2-2 så snabbt efter att Sverige hade tagit ledningen (just kanadensarna har ju en förmåga att få in något jävla skitmål i sådana lägen). Men desto härligare då att det gick vägen.
Pecka Wennberg? En smått legendarisk Boforsspelare som la en näst intill identisk straff någon gång i mitten av 90-talet.
Men first things first. Eurovision. Vet inte om man kan säga att det var bättre än i tisdags, men betydligt fler bidrag som stack ut åtminstone. Och i kategorin bidrag som sticker ut spelar ju Rumänien helt klart i en klass för sig. Hela bidraget är som definitionen av begreppet bisarrfest. Bara det att han sjunger som en South Park-parodi på operatant är ju fantastiskt, och sen bara fortsätter det. Sjävl gillade jag nog Island bäst, det avr en fin liten visa. Malta och Ungern var också ganska trevliga, men kanske en aning anonyma i långa loppet. Norge gillar jag i sammanhanget, men oj vad man kommer vara spytrött på den om bara ett par veckor. Är itne heller helt förtjust i trummorna i den låten, skulle kunna önska att de hade skippat rocktrumsoundet och gått all in på electropopspåret istället.
Resultatet har jag inte så himla mycket att säga om annars. Att Armenien gick vidare med sin supertrökiga mjäkrocklåt förstår jag inte alls, men annars är jag inte särskilt upprörd, även om det naturligtvis finns ett gäng låtar där jag inte är helt överens med de röstande. Men kul att de flesat av de låtar som faktiskt var något att ha tog sig vidare. Sen bör det kanske erkännas att jag inte var helt koncentrerad när resultatet lästes upp, då låg mitt fokus snarare på straffläggningen i hockeyn.
Och jodå, jag hade allt lite mer schvung i twittrandet idag. Kan fortfarande bli bättre, men jag känner i alla fall att formen är i antågande inför finalen.
Och hockeyn var det ja. Såg inte jättemycket av matchen. Såg första perioden, delar av förlängningen, straffläggningen och någon sekund här och där under resten av matchen. Hade fokus på esc större delen av kvällen. Men nej, jag körde aldrig dubbelt med esc på datorn och hockeyn på tv:n, utan jag bytte till es cefter första och sen hoppade jag över och kollade resultatet i hockeyn när det fanns tillfälle. Fram till att alla bidrag var framförda vill säga, då blev det lite mer zappande fram och tillbaka (och lite mer fokus på hockeyn till det var avgjort). Men jag såg slutet av förlängningen och straffläggningen så klart. Och jvälar vad nervös jag var inför straffarna. Jag satt på allvar och skakade i soffan. Men det slutade ju, som väl är, lyckligt när Fredrik Pettersson gick in och bombade in sin straff. Jävlar vad gött det var då )och direkt när det var avgjort bytte jag kanal igen och såg upplösningen av esc-semin).
Men som sagt, fruktansvärt härligt att Sverige lyckades vinna den där kvartsfinalen. Det trodde jag faktiskt inte när Kanada gjorde 2-2 så snabbt efter att Sverige hade tagit ledningen (just kanadensarna har ju en förmåga att få in något jävla skitmål i sådana lägen). Men desto härligare då att det gick vägen.
Pecka Wennberg? En smått legendarisk Boforsspelare som la en näst intill identisk straff någon gång i mitten av 90-talet.
posted by Nicklas R at 23:26
0 Comments:
Post a Comment
<< Home