Monday, September 15, 2014

Några tankar om valresultatet

Gött så klart att vi blev av med den borgerliga regeringen. Men annars var det väl inte mycket som gick som jag hade hoppats. Ingen rödgrön majoritet, alldeles för högt resultat för äckliga SD, och förvånansvärt dåliga resultat för MP och V (de två partiernas låga resultat är helt klart det här valets stora mysterier). Hade faktiskt trott, närmsta utgått ifrån, att de skulle landa runt 10% (MP) respektive 6-8% (V). Men där hade jag uppenbarligen fel, tyvärr.
Fi tog sig visserligen inte in, men som resultatet i övrigt utvecklades hade det nog ändå varit bra om de gjort det (trots att jag ursprungligen inte ville ha in dem i år), det hade ju gett åtminstone lite mer marginal mellan blocken. Dock tror jag, vilket jag var inne på i förmiddags, att det var bra för Fi som parti att de inte kom in i riksdagen i år. Nu har de några år till på sig att få ihop en heltäckande politik, stärka sin organisation och samla på sig erfarenhet från de kommuner där de tog sig in i fullmäktige. Seden tror jag att de kan vara mogna att ta steget in i riksdagen vid valet 2018. Om jag personligen vill ha in dem då beror så klart på vilken politik de kommer fram till. Men som organisation är min känsla att det kommer vara redo då, vilket jag inte upplever att de riktigt var i år.

Blev lite överraskad också över att Centern gick så pass bra som de gjorde. Tyvärr får jag väl säga eftersom jag ogillar väldigt mycket av Centerpartiets politik. Det kan man ju undra vart de trollade fram de rösterna.

Valets allra största katastrof var ju dock SD. Det var inte oväntat att de skulle hamna där de gjorde, men det känns ändå deprimerande. Ett gäng rasister och fascister får 13% i Sverige 2014. Fy fan. Nu ska jag dock inte nämna mer om det för att inte behöva ge dem mer uppmärksamhet än nödvändigt.

Upplyftande däremot att Reinfeldt aviserade sin avgång som partiledare. Den såg jag inte riktigt komma. Att han skulle avgå vid valförlust såg jag visserligen som troligt, men inte att beskedet skulle komma redan ikväll.

Så var det då det här med det svåra parlamentariska läget, och frågan kring regeringsbildningen. Min gissning är det blir S, V, MP och FP i någon form av konstellation. Sen exakt vilka som kommer ingå i regeringen och vilka som är med som samarbetspartners låter jag vara osagt. Ingen drömsits direkt, jag hade ju hoppats på en rödgrön majoritetsregering, men det är någonstans där jag tror det landar till sist. 0FP:s eventuella medverkan/samarbete tror jag dock förutsätter att Björklund lämnar (vilket inte känns osannolikt med tanke på att de gör ett rätt dåligt valresultat) och att Birgitta Ohlsson eller möjligtvis Erik Ullenhag tar över. De båda känns något mer åt det socialliberala hållet än vad Björklund gör, och det skulle då i så fall kunna öppna för någon form av samarbete med en S-ledd regering. Centerpartiet, som det pratas lite om, tror jag dock inte på. Känns osannolikt att Annie Lööf skulle lämna, och min bedömning är att för henne är samarbete åt vänster helt otänkbart.

Alliansen så som den ser ut idag känner jag mig tveksam till om den kommer finnas kvar. Ett samarbete mellan de borgerliga partierna kommer säkert finnas kvar under mandatperioden, men så tätt som det är idag tror jag inte att det kommer vara. Visserligen säger de att de kommer fortsätta som allians, men vi ska komma ihåg att det blir en del byten av partiledare framöver, och det kan påverka en hel del. Reinfeldt, som får sägas ha utgjort en sammanhållande kraft, har redan aviserat sin avgång som partiledare. Jag tror att Björklund kommer lämna sin partiledarpost inom ett år. Och det känns inte helt osannolikt att det med valresultatet i beaktande blir diskussioner inom KD om Hägglunds framtid. Ju fler av de nuvarande partiledare som lämnar, desto svårare tror jag det bli för borgarna att hålla ihop alliansen i den form den har idag. Så hur stensäkra de än verkade under valnatten tror jag man kan ta det med en liten nypa salt.

Min personliga valdag har varit helt okej. Tog dagen till ära på mig finkavajen (istället för vardagskavajen) när jag knallade iväg för att rösta. Röstningen gick helt smärtfritt, var inte ens kö när jag kom dit. Som jag väl nämnt tidigare blev det V rakt över i år. Hade inte tänkt sätta något kryss, men så fick jag se att en gammal lärare jag minns som rätt skön fanns på riksdagslistan så då kryssade jag honom. Han fanns dock väldigt långt ner på listan (typ plats 56 eller något sådant) så han lär ju inte komma in. Resten av dagen sedan har jag mest tagit det lugnt och laddat inför kvällen. Ont i halsen har jag dock haft, och lite på gränsen till feber. Lite huvudvärk, lite allmän risighet emellanåt, ja ni fattar. Har väl dessbättre dock inte blivit så sjuk som jag befarade att jag kunde bli imorse. Med Alvedon och Strepsils har jag kunnat hålla det hyggligt i schack. Och under kvällen har jag planenligt rentav kunnat äta godis. Inte riktigt så mycket som jag hade tänkt från början kanske, men då har jag ju kvar till någon annan dag istället.

Till sist vill jag säga några ord om SVT:s valvaka. Jag tycker det var en ganska dålig valvaka. För mycket prat och för lite siffror och diagram. Saknade även inslaget där det diskuterades hur utländsk media bevakar valet, vilket funnits med under de senaste valen. Riktigt illa också att alla partiledartal klipptes mitt i för att det skulle hastas vidare till någon gäst. Allra sämst var dock att den store Sören Holmberg fick medverka så ytterst lite. Sören Holmberg ÄR valavaka. Han och hans diagram ska utgöra ryggraden i en valvakesändning. Det är snudd på att valvakan egentligen kan skippa både programledare och gäster, Sören Holmberg som visar diagram i fem timmar hade räckt gott och väl. Nu fick han bara vara med i typ tio minuter på slutet, och fick inte visa ett enda diagram. Skandalöst!

Alliansregeringens era är över. Det känns gött, de har fått förstöra alldeles för mycket under sina år i Rosenbad. Kan dock inte känna glädje fullt ut när resultatet inte blev så entydigt och definitivt som jag hoppats, inte när vänstersidan vann utan att gå framåt, inte när både V och MP fick så chockerande låga resultat sett till hur opinionsläget sett ut. Och definitivt inte när rasisterna fått 13% av rösterna.

Jag gläder mig åt att vi har en ny statsminister, men det är ingen odelad glädje. Lycka till Löfven, hoppas att du får ihop det på ett bra sätt.

0 Comments:

Post a Comment

<< Home