Tutande sammanträffande

En ganska lugn, vanlig söndag på det hela taget. Men intressant detalj: satt och kikade igenom en del gamla blogginlägg igår och såg att jag natten till motsvarande söndag förra året blivit väckt av att en bil började tuta ute på gården. Natten till idag blev jag väckt av att ett extremt högljutt billarm av tutmodell gick igång. Spännande sammanträffande ändå.

Annars är jag fortsatt snuvig, vilket jag håller stången medelst nässpray. Måste ha varit fett jobbigt att vara förkyld förr i tiden, innan sådant som nässpray, halstabletter och febernedsättande var uppfunnet. Är ju jobbigt nog att vara förkyld idag, trots att vi har alla de hjälpmedlen. Och pappersnäsdukar, för den delen.

Och France Gall gick och dog också. Brukar inte bry mig särskilt mycket om kändisdödsfall, folk dör liksom, men det tyckte jag faktiskt var tråkigt. Jag har ju en liten faiblesse för franskt 60-tal och i mångt och mycket var France Gall en stor anledning till att jag gled in på det spåret. Och när jag blir ombedd att välja ut en låt som världens bästa poplåt, då brukar jag faktiskt säga Poupée de cire, poupée de son.
Men vad sjutton, vi tar och kör den. I den version jag först föll för: