En tagg i hjärtat

Dagen började bra. Sedan tittade jag på fotboll, och allt blev misär.

Så orättvist resultat. Vi ägde ju matchen, var det klart bättre laget rakt igenom. Så förstörde en oturlig, i min mening rätt billig straff, det som borde varit en gloriös triumf. Själva slutet gjorde det bara ännu grymmare. Vilket fruktansvärt slut för Caroline Seger. Allt hon gjort, alla år hon styrt det här laget, allt hon betytt, och så kommer det alla minns tydligast vara det som hände i ett olyckligt ögonblick i eftermiddags. Jag trodde hon skulle bli hjälte, men den jävla silverförbannelsen ville annorlunda. Så surt, så tungt.

Det finns vissa förluster som lever kvar, som sitter som en tagg i hjärtat ännu många år efteråt, som kommer sitta där och svida för evigt. BIK:s förlust mot Oskarshamn 2013, finalen i JVM 2014 är de som jag först kommer att tänka på. Den här matchen kommer bli en av dem. Är redan en av dem. Stora delar av eftermiddagen och kvällen har jag varit helt knäckt, varit tvungen att distrahera mig med annat för att inte sitta och älta. Vi var ju bättre, vi var ju klart bättre, Kanada hade ju ingenting.

Det sägs ibland att även om det är tungt att förlora en final så växer silvret med tiden, att man med lite perspektiv kan se att man gjort en bra insats och känna glädje och stolthet inför medaljen. Jag tvivlar på att de svenska spelarna någonsin kommer känna så inför den här medaljen. Den kommer ligga där i prisskåpet och hånle, påminna om karriärens mest smärtsamma ögonblick, det där som alltid kommer ligga och skava, då när vi hade chansen, när vi skulle ha vunnit. För Sverige skulle ha vunnit. Hade det funnits någon rättvisa i världen hade det aldrig ens blivit förlängning, då skulle vi vunnit med 2-3 bollar på ordinarie tid. Idrotten är grymt och hånfull ibland.

Det här var det mest orättvisa resultat jag någonsin sett i en fotbollsmatch. Jag lider med spelarna. Fan vad jag hade unnat dem guldet, särskilt dem som under så lång tid burit det här laget, som nu kanske gjort sin sista landskamp. De hade varit värda ett bättre slut. Det här kommer ta tid att komma över.

Jag undrar om de kanadensiska spelarna innerst inne verkligen känner att de är förtjänta av den där guldmedaljen som hänger på bröstet. Den som borde varit Sveriges.