Kålpudding

Tämligen vanlig söndag på det stora hela. Bekvämt lite folk på Maxi när jag var där i förmiddags. Årets första riktigt vanliga veckohandling. Kollat på film under kvällen. Druckit must. Morsan och farsan bjöd på kålpudding på kycklingfärs till middag. Det var gott.

Och imorgon är det alltså dags att fullt ut återvända till vardagen och arbetet efter förra veckan mjukstart. Kan inte påstå att jag ser fram emot det. Omställningen från det här mellanrummet, undantaget om man så vill, till vardag och rutiner är inte min grej. Att börja jobba igen såklart (lönearbetet är en boja samhället borde sträva efter att frigöra oss från osv.), men också en sån sak som att tv-program kommer tillbaka efter uppehåll och att diverse aktiviteter rullar igång igen. Det blir tider att passa, saker som behöver göras, grejer man inte vill missa. Jag vill leva kvar i mellanrummet, i friheten, i att bara leva.