Ännu fler könsord!

Bofors - Djurgården 0-3 (0-1, 0-1, 0-1)

Effektivitet och special teams. I mångt och mycket var det vad som avgjorde i kväll. BIK hade ett par, tre riktigt vassa lägen i första perioden, av det där slaget där det måste bli mål för att man ska kunna vinna sådana här matcher. Djurgården gjorde både 0-1 och 0-2 i powerplay (varav det första kom efter alldeles för passivt box play-spel där en djurgårdare fick stå helt på tok för ren framför mål), vi fick en fem mot tre i andra utan att få utdelning. Sådana lägen måste utnyttjas. PP har varit ett aber hela säsongen (eller egentligen flera år), och i fem mot tre-spelet kändes det som att man gick i den klassiska fällan att sänka tempot istället för att spela pucken snabbt och skapa ytor i boxen. 0-3 kom i tom kasse med typ tio sekunder kvar, så det är inte mycket att orda om.

Tror de flesta inser att den här serien i praktiken är körd nu. Visst har det hänt i hockeyhistorien att lag vänt 0-3 i matcher men det är ruggigt sällsynt. Nu hoppas jag mest på att vi vinner i vad som ganska sannolikt bli säsongens sista hemmamatch på fredag och ger oss på läktarna en hyfsat snygg avrundning av säsongen. Samtidigt är det svårt att inte gräma sig över att formen vi hade i januari-februari när vi vann och plockade poäng i rätt många matcher på rad inte höll i sig (eller återfanns) över säsongsavslutningen. Hade vi haft det spelet hade vi kunnat bli riktigt, riktigt vassa i slutspelet.

Ska man låta lite bitter kan man väl annars konstatera att Djurgården visste vad de gjorde när de såg till att sätta Kingen ur spel. Han har varit saknad.