Garderobsrensning

Tvättade i förmiddags. När jag sedan skulle lägga in tvätten i garderoben fick jag ett ryck och körde en garderobsrensning. Bort sådant jag inte använder eller som var trasigt och slitet. Det förra i en kasse till loppis, det senare till sopen/återvinning. Inte utan att en sådan rensning också blir lite sentimental. Många av plaggen i särskilt slänghögen som är utslitna eller trasiga har man ju minnen av, många har man haft jäkligt roligt i. Och någonstans är det ju plagg som representerar en del av ens historia eller en tid i livet. Man bär dem inte nu, men man gjorde det då. Ibland tänker man varför hade jag på mig det här, men det var den personen man var då och om tio eller femton eller tjugo år kommer man säkert tänka likadant när man hittar de byxor man använder nu men som ersatts av andra och blivit liggande i garderoben. Sedan finns det såklart sådant man inte kan med att slänga oavsett hur trasigt det är. Band-t-shirts, något man bar vid ett särskilt tillfälle som betyder mycket för en. Plagg som av ett eller annat skäl representerar något eller väcker särskilda minnen. Och jo, jag hittade ett par sådana också.

Det som hamnade i loppishögen var inte lika sentimentalt. Möjligtvis något enstaka plagg, men där vet man ändå att det får leva vidare och förhoppningsvis komma till nytta och glädje för någon annan. Eller så är de kläderna så omoderna att de bedöms som osäljbara. Fast då kan man ju åtminstone leva i illusionen att det man lämnat in sålts till någon som bär det med glädje.

Sedan är det väl på sätt och vis lite löjligt att ha svårt att skiljas från något man mer eller mindre glömt att man har och inte ägnat en tanke på flera år. Men sådan är människan, om än i olika grad mellan individer. Kanske är det varken empatin eller intelligensen som är det drag som skiljer människan från djuren, kanske är det sentimentaliteten. Jag har svårt att tro att gorillor eller schimpanser har svårt att göra sig av med en pinne för att åsynen av den väcker minnen.