Tillbaka efter toppenhelg

Nu är jag hemma igen (eller well, jag är i Karlskoga så jag är ju inte hemma hos mig, men jag är inte kvar i Göteborg i alla fall). Way Out West var grymt. Jobbet var heltoppen, arbetskamraterna var kanon, funktionärsmaten var fantastiskt god och alla spelningar jag hann se var riktigt bra. Och ja, känslan av tomhet och att det är sorgligt att det är över som alltid dyker upp efter en festival har infunnit sig. På ett sätt blir den känslan tydligare (och får en något annan karaktär) när man jobbat. Efter några arbetspass har man liksom fått en viss jargong i gruppen och en del gemensamma referenser och så vidare, och när festivalen sedan är slut så är det liksom bara borta. Det tror jag kan göra postfestivaltomheten tydligare än när man är där som festivalbesökare.

Men hur som helst orkar jag inte redogöra för helgen och festivalen och allt som hänt just nu utan det återkommer jag till. Just nu får det räcka med att säga att det har varit några riktigt riktigt roliga, bra och allmänt grymma dagar. Jag är verkligen supernöjd med både festivalen, de här dagarna som helhet och inte minst funktionärsjobbet. Det sistnämnda var ett jäkligt bra jobb och jag jobbade både med och för fantastiska människor. Som det känns just nu kan jag lätt tänka mig att göra samma sak nästa år igen.