Stockholmshelgen
Stockholmshelgen ja. Det var great. Ska inte bli så supermångordig om det, det blir bara tröttsamt att läsa en alltför detaljerad redogörelse. Men det viktigaste ska jag väl dra igenom i alla fall.
Själv anledningen till resan var att jag av min syster fick i trettioårspresent att komma på besök och gå på stand up. Så hon och jag och hennes kille var på Norra Brunn och åt middag och tittade på kvällens komiker, vilket var jätteroligt. Jag minns dessvärre inte vad komikerna som uppträde hette, men de var skitbra alla tre. Tidigare den kvällen träffade jag helt kort också en gammal vän, min gamla uppsatspartner faktiskt, från Kalmartiden över en öl. Det var också superkul. Det var längesedan vi sågs så även om det bara blev en kort stund (mer fanns dessvärre inte tid till) var det himla skoj att träffas och uppdatera sig om läget och vad som hänt sen sist och så.
Fredagskvällen avslutades för övrigt med att jag, min syster och min systers kille tog några öl på Malmen, där jag blev indragen i en diskussion om kulturer för att de vid bordet bredvid tyckte att jag, tack vare mitt skägg, såg ut att kunna sånt. Det kan jag visserligen en del om, men då en i sällskapet inte talade svenska fick samtalet hållas på engelska och då jag vid det laget hunnit bli rätt full hittade jag inte alltid rätt engelska ord (vilket också kan skyllas på att det var alldeles för längesedan jag hade anledning att föra ett samtal på engelska utöver rena artighetsfraser), så jag fick nog inte riktigt fram alla smarta poänger jag egentligen borde kunnat bidra med. Men kul ändå.
På lördagskvällen träffade jag ett par Kalmarvänner till, vilket var himla roligt det också. Det blev en kväll med mycket skratt och mycket roliga diskussioner. Ungefär så som det var när vi ännu var klasskamrater. Innan jag mötte upp med mina gamla klasskamrater hann jag även sätta mig på Harvest Home och ta ett par öl och titta på folk. Ett ställe jag hört mycket gott om men tyvärr inte haft tillfälle att besöka tidigare. Mest eftersom jag bor sisådär 30 mil därifrån. Det var riktigt schysst. Litet, trångt, mycket folk, skön stämning. Kändes verkligen som ett ställe i min smak. Dit kommer jag gå fler gånger när jag har vägarna förbi. Dock satt jag och störde mig på att en av dem som jobbade i baren påminde om någon, men att jag inte kunde komma på vem. Sen slog det mig: det måste vara Taylor Swifts och Alexandra Dahlströms gemensamma dotter. Bara en sån sak.
En sista sak: När jag var på väg till Stockholm i fredags dök det upp ett luciatåg från någon skola på stationen i Örebro. Första tanken var väl att man inte riktigt orkade (jag hade varit uppe tidigt), men det visade sig att det var fint och mysigt. Ända tills musikläraren som kompade på gitarr fick feeling och drog igång en "rolig" version av Tipptapp.
Det borde vara förbjudet att få feeling. Det har aldrig kommit något gott ur att få feeling. Allt blir bara hemskt så fort någon får feeling. Att få feeling i ett publikt sammanhang är ett brott mot mänskligheten.
Själv anledningen till resan var att jag av min syster fick i trettioårspresent att komma på besök och gå på stand up. Så hon och jag och hennes kille var på Norra Brunn och åt middag och tittade på kvällens komiker, vilket var jätteroligt. Jag minns dessvärre inte vad komikerna som uppträde hette, men de var skitbra alla tre. Tidigare den kvällen träffade jag helt kort också en gammal vän, min gamla uppsatspartner faktiskt, från Kalmartiden över en öl. Det var också superkul. Det var längesedan vi sågs så även om det bara blev en kort stund (mer fanns dessvärre inte tid till) var det himla skoj att träffas och uppdatera sig om läget och vad som hänt sen sist och så.
Fredagskvällen avslutades för övrigt med att jag, min syster och min systers kille tog några öl på Malmen, där jag blev indragen i en diskussion om kulturer för att de vid bordet bredvid tyckte att jag, tack vare mitt skägg, såg ut att kunna sånt. Det kan jag visserligen en del om, men då en i sällskapet inte talade svenska fick samtalet hållas på engelska och då jag vid det laget hunnit bli rätt full hittade jag inte alltid rätt engelska ord (vilket också kan skyllas på att det var alldeles för längesedan jag hade anledning att föra ett samtal på engelska utöver rena artighetsfraser), så jag fick nog inte riktigt fram alla smarta poänger jag egentligen borde kunnat bidra med. Men kul ändå.
På lördagskvällen träffade jag ett par Kalmarvänner till, vilket var himla roligt det också. Det blev en kväll med mycket skratt och mycket roliga diskussioner. Ungefär så som det var när vi ännu var klasskamrater. Innan jag mötte upp med mina gamla klasskamrater hann jag även sätta mig på Harvest Home och ta ett par öl och titta på folk. Ett ställe jag hört mycket gott om men tyvärr inte haft tillfälle att besöka tidigare. Mest eftersom jag bor sisådär 30 mil därifrån. Det var riktigt schysst. Litet, trångt, mycket folk, skön stämning. Kändes verkligen som ett ställe i min smak. Dit kommer jag gå fler gånger när jag har vägarna förbi. Dock satt jag och störde mig på att en av dem som jobbade i baren påminde om någon, men att jag inte kunde komma på vem. Sen slog det mig: det måste vara Taylor Swifts och Alexandra Dahlströms gemensamma dotter. Bara en sån sak.
En sista sak: När jag var på väg till Stockholm i fredags dök det upp ett luciatåg från någon skola på stationen i Örebro. Första tanken var väl att man inte riktigt orkade (jag hade varit uppe tidigt), men det visade sig att det var fint och mysigt. Ända tills musikläraren som kompade på gitarr fick feeling och drog igång en "rolig" version av Tipptapp.
Det borde vara förbjudet att få feeling. Det har aldrig kommit något gott ur att få feeling. Allt blir bara hemskt så fort någon får feeling. Att få feeling i ett publikt sammanhang är ett brott mot mänskligheten.
posted by Nicklas R at 00:24
0 Comments:
Post a Comment
<< Home