En extra nerv

Satt på balkongen och läste en liten stund på eftermiddagen. Det var trevligt. Satt där ute och läste Falladaklassikern Hur ska det gå för Pinnebergs? Bra bok. Och när man vet hur historien i Tyskland sedan utvecklade sig under resten av 30-talet är det svårt att inte tänka på vad som kan ha hänt Johannes och Lämmchen då. Hur deras liv påverkades, hur de såg på det som skedde, om de överlevde kriget, eller ens fram till kriget. På sätt och vis gör det historiens facit vi har idag att litteratur från mellankrigstiden, och då särskilt från åren innan nazisternas maktövertagande, får en extra nerv. Idag när vi läser vet vi vad som väntade, vilken katastrof som alldeles snart skulle släppas lös, men då hade de ännu ingen aning. Så det ger berättelsen en extra kittling, och gör det som sagt svårt att inte tänka på vad som händer makarna Pinneberg efter romanens slut. De skulle bara veta vad som väntar.

På tal om läsning så har ju nu plats för ungefär två böcker till bokhyllan. Sedan är den full och jag behöver skaffa en bokhylla till. Dock kan det inte bli vilka böcker som helst. För att inte en trilogi ska hamna på olika hyllplan (vilket ju är fult) måste minst en av dem vara skriven av någon med ett efternamn på en bokstav mellan L och Ö. Det kan innebära att jag måste köpa en ny bok eftersom de olästa jag har liggande nu är skrivna av författare på A-H.