Porträtt och potentiell sockerchock

Då en kompis ska ha inflyttningsfest om ett tag fick jag idag ett ryck och knallade iväg till en loppis för att se om jag kunde hitta någon lagomt ironisk inflyttningspresent. Hur det gick med den saken ska jag kanske inte gå in på, men däremot kan jag säga att jag gjorde ett fynd åt mig själv. Ett inramat porträttfotografi på en ung flicka från kanske 20-talet. Passar mycket bra ihop med det liknande porträtt av en för mig helt okänd man jag har i köket. Vem flickan är har jag ingen som helst aning om, eller någon hade skrivit hennes förnamn på baksidan av ramen och att det var vederbörandes farmors kusin eller något sådant, men eftersom jag inte har någon aning om vem som skrivit det eller vem farmodern är säger det ju just inte ett smack. En trevlig bild som kommer pryda sin plats är det hur som helst.

Sedan tog jag vägen förbi Maxi och handlade det sista påskgodiset och jo, det blev för mycket i år också. Sitter väl nu med in alles sådär två kilo lösgodis och ett par påsar med marsipan- och chokladägg. Vill allt till att det kommer någon påskkärring i år som jag kan dumpa ett par hekto eller så på. Fan liksom, kan ju inte sätta i mig allt det där på egen hand. Då får jag väl sådan sockerchock att jag inte kan sova på ett år.