Så jäkla gött!

Bofors - HV71 4-3 (2-1, 0-2, 2-0)

Krigarseger. Att tappa 2-0 till 2-3 och sedan vända tillbaka och vinna, det tyder på mental styrka. Bra och underhållande match. Ganska jämnt spelmässigt i första men BIK skapade flest och bäst chanser. I andra tog HV över, innan BIK tog tag i taktpinnen och var det ganska klart bättre laget i tredje. Tillräckligt mycket bättre för att HV skulle ta sin timeout redan efter sju minuter, innan BIK ens kvitterat. Spännande på slutet när HV plockade målvakten och ledningen skulle försvaras, men det krigades hem. Då vi satt rätt långt ner i det som i första och sista perioden var HV:s försvarszon (eller ja, inte i själva zonen såklart men ni fattar) var det lite svårt att få överblick vad som hände i BIK-zonen, men som jag upplevde det lyckades de gulblå inte skapa något som kändes hyperfarlig på slutet. Mycket tack vare bra försvarsspel givetvis.

Domarna hade inte sin bästa kväll kändes det som (gillar för övrigt lokaltidningens understatementartade ordval att "hemmapubliken var ordentligt besviken på domaren"). Visserligen är man ju enögd men det kändes som att det många gånger krävdes ganska mycket för HV-utvisningar samtidigt som BIK fick någon som kändes halvbillig. Kan väl också sägas att det blev en del liv när HV-målvakten utan åtgärd från domarna flera gånger knuffade målburen ur sitt läge. Ingen av gångerna var visserligen uppenbart medveten, men att det hände så många gånger fick det att kännas som ett mönster. Trots att målvakterna spelar tätt mot stolparna och emellanåt rentav skjuter ifrån mot stolpen är det det ju ändå ganska sällan buren flyttar sig annars.

Satt betydligt närmre isen än vad jag brukar. Det var intressant ett se matchen från den vinkeln. En ny upplevelse. Kul, men får jag välja föredrar jag nog mig vanliga plats. Fast som läget är nu får man ju vara glad att man överhuvudtaget får gå på hockey.