Så dumt

När jag satt och zappade runt här under kvällen hamnade jag på en debatt. En politiker sa  då att hon tyckte det var lågt av en företrädare för ett annat parti att påstå att de hade olika värdegrund och människosyn. Herregud, man häpnar ju. Det är ju skillnad i värderingar och människosyn som är själva grunden i att vi överhuvudtaget har olika partier och ideologier. Ideologi, som ju är det som partiernas politik bottnar i, är ju de facto en uppsättning värderingar och hur man ser på människan, världen och samhället. Tycker man att det är lågt och ovärdigt att påstå att ett annat parti har andra värderingar och människosyn har man nog överhuvudtaget inte förstått någonting alls om politiken. Fanns inga skillnader i värderingar och människosyn skulle ju alla vara överens om hur samhället skulle organiseras, vad som bör prioriteras, vad frihet innebär, etc.
Känner dock att ett sådant uttalande säger en hel del om vår samtid och den allmänna diskussionen för tillfället. Tyvärr. Sedan är det ju inte direkt förvånande att hon som sa det befinner sig klart till höger på skalan. Där finns ju inte emellanåt en ovilja att erkänna att ideologi (eller i vissa fall rentav åsikter) ens existerar.

För övrigt var det ju ett jäkla dretavsnitt av Antikrundan idag. Typ ett minnes-/hyllningsprogram för att det hållit på i 30 år. Dock nästan enbart fokus på sakers värde och folks reaktioner på det, och mest material från senaste 10-15 åren. Ska de nu göra den typen av program hade det ju varit mycket mer intressant att fokusera på särskilt intressanta prylar, kanske visa den allra första värderingen i sin helhet och kanske inslag och händelser under åren som varit roliga/intressanta/dråpliga/whatever. Då gärna också längre bitar och inte bara sekundkorta klipp på när experten säger vad saken i fråga är värd.
Tycker dock att det här kavalkadprogrammet i mångt och mycket är symptomatiskt för den nedgång Antikrundan haft de senaste åren. För korta inslag om varje pryl, alldeles för mycket fokus nästan bara på värdet, och så massa ointressanta kringinslag istället för att ägna tiden åt antikviteterna. Som jag minns Antikrundan från min ungdom fick man veta och lära sig mycket mer om de grejer som visades, och sedan kom värdet liksom lite på slutet. Numer är fokus nästan bara på värdet, och sedan hastas det raskt vidare till nästa glasvas innan det blir ett inslag om en tant som samlar på broderade kökshanddukar. Det har blivit för ytligt, för snuttigt, för få udda, spännande föremål man vill veta vad det är och hur det använts. Det har blivit för mycket lajfstajl och för lite, i brist på bättre ord, kunskap.