Kringlig väg

I eftermiddags var jag i väg och gjorde en intervju till en artikel. En bit utanför stan, så jag hade lånat föräldrarnas bil. Hade tittat på en karta och sett var det låg, visste hur jag skulle köra för att komma dit. Vad kartan och satellitbilden inte visat var att det en stor del av vägen var grusväg. Smal och krokig, med krön och dolda kurvor. Den där typen av väg där man hela tiden hoppades på att inte få möte för vägen var inte tillräckligt bred att mötas på. Löst grus, som smattrade mot underredet.
Sedan visade det sig att jag inte alls hade behövt köra den smala och krokiga grusvägen. När han jag intervjuade hörde vilken väg jag åkt blev han nästan chockad, för hade jag åkt en annan väg hade det varit stora landsvägen och sedan bara några kilometer på en inte alls lika smal och krokig grusväg. Så kan det gå. Men men, det var sjukt längesedan jag körde sträckor på mer än några hundra meter på grusväg så det var väl bra att få träna lite på. Den typen av vägar kör man ju sällan på nu för tiden, i alla fall när man som jag mest kör inne i stan. Det har sin charm, men det är ju inget man vill göra mil efter mil varenda dag.

Själv intervjun gick hur som helst bra. Skulle också ha gjort en telefonintervju i förmiddags, men den blev flyttad till i morgon. Så då har jag att göra då också.

Utöver jobbaktiviteterna har det mestadels varit vanlig vardag. Med undantag för att jag bestämde mig att dagens promenad fick bli en kvällspromenad. Mest kanske för att jag inte hann med det innan jag skulle iväg och sedan ville sätta mig för att skriva artikeln när jag kom hem, men det var trevligt. Bra med lite variation så man får uppleva staden vid olika tider på dagen.