Inramat och upphängt

Skaffade en ram och fick upp Botvid på väggen. En guldig ram. Där sitter han bra. I gott sällskap av Annika, Håkan och Alfie.

Annars en vanlig och lugn söndag. När jag var ute på promenad vrålade det till inne på en gård jag gick förbi. Två män varav åtminstone den ene gav ett kantstött intryck var oense och tycktes vara nära handgripligheter. I förmiddags, eller runt lunch snarare, såg jag från fönstret en kille ute på gatan som var berusad till den grad att hans gångstil var ostadig och när han skulle plocka upp något på marken helt sonika satte sig ner, mitt på gatan, för att plocka upp det. Att böja sig var för svårt. Vissa tycks onekligen ha haft en dekadent helg.

Min egen dekadens har dock inte sträckt sig längre än att jag åt ett par dumle i eftermiddags, och så någon chokladbit och några Ahlgrensbilar nere hos föräldrarna när jag var där och åt middag. Det kändes lite lagom just denna söndag.