Trettiotusen ord

Passerade precis trettiotusen ord. Den absolut nedre skamgränsen. Det känns gött. Fortfarande tveksam till om berättelsen verkligen kommer räcka till femtiotusen ord (är inte mer än max två kapitel kvar att skriva), men som sagt, den dagen den sorgen. Är väl inte värre än att jag får halvfuska lite och lägga de eventuellt återstående orden på att börja på något annat.
Fan, trettiotusen ord på tretton dagar. Det är inte så pjåkigt.

Annars har det väl varit en i huvudsak ganska ordinär söndag. Sa grattis till farsan och åt lite tårta för att fira fars dag. Det brukar jag inte göra på söndagar, men det är väl det som fallit ur ramen. God tårta btw.

Imorgon är det måndag. Då behöver jag gå och köpa makaroner. Hepp så spännande.