Bottennapp!

Bofors - Västervik 0-4 (0-1, 0-2, 0-1)

Det där var ju ett redigt bottennapp. Man ska inte ta ifrån Västervik något, de spelar som det brukar heta efter sina resurser och förutsättningar och lyckades i alla fall i kväll uppenbarligen väl med det. Men den hockey de spelar, som mest handlar om att få ner tempot, ställa upp en köttmur och spela på motståndarens misstag blir rätt tråkig att titta på, alldeles oavsett vad resultatet blir. Då gäller det att man får in ett, helst ett par, mål rätt tidigt så man tvingar dem att försöka spela och blottar sina svagheter. Tycker ändå BIK kom ut helt okej i de första byten, hade någon snurrsekvens och även om det inte blixtrade syntes det vilket av lagen som ligger med strax under toppen och vilka som ligger i botten. Det kan låta motsägelsefullt, men det var ett tidigt powerplay som i alla fall delvis ställde till det. BIK har ibland en tendens att tappa lite fart i sitt PP, särskilt mot de "sämre" lagen, och mot ett lag som Västervik så har du väl gått i deras fälla att sänka farten är det svårt att få upp den igen.

Vi hade ändå våra lägen ska sägas. Tre PP i första där vi inte lyckades uträtta särskilt mycket alls, under det tredje tog istället Västervik ledningen efter vad som såg ut som en misskommunikation i mittzon som ledde till en spelvändning. Vi skulle, som sagt, ha behövt hängt dit ett par puckar där. Strax efter deras 0-2 (som kom till efter horribelt försvarsspel där en spelare fick stå helt ren och efter att i förstaläget ha missat öppet mål helt oattackerad fick lirka in sin egen retur) lyckades vi på något märkligt vis missa helt öppet mål från nära håll. Ett mål där och BIK hade mycket väl kunnat få energin för att vända matchen. Istället 0-3 på en styrning precis framför mål, och redan där kändes det på något vis kört.

BIK gjorde ändå ett försök i tredje, men som så ofta i den här typen av matcher var marginalerna inte med oss. Sista målet i tom bur, pinsamt nog även det i eget numerärt överläge efter en tappad puck på offensiv blålinje. Det är väl som det är. En skitmatch här och där händer, ibland kuggar det inte riktigt i och motståndaren får matchen dit de vill. Inte helt ovanligt att det händer när man kommer från en framgångsrik period, haft bra, roliga matcher mot andra topplag och möter ett mer osexigt motstånd, ett bottenlag, ett lag du någonstans vet att du egentligen ska slå. Huvudsaken är att inte göra det till någon vana utan snabbt studsa tillbaka och hitta in på vinnarspåret igen.

Missförstå mig inte, jag tycker också att Västervik hemma ska vara tre poäng, och att bli nollade på hemmaplan är aldrig okej oavsett motstånd. Men man kan inte vinna eller ens spela bra i varje match under en säsong, och nu kommer vi ändå från en period med många segrar och bra prestationer i följd. Då kan det komma en dipp. Hade varit betydligt mer upprörd, och orolig, om vi haft en negativ trend generellt på slutet eller att sådana här matcher var mer regel än undantag. Nu ser jag det mer som ett olycksfall i arbetet, en påminnelse om vikten av ödmjukhet, hårt jobb och skärpa oavsett vad motståndaren råkar ha för logga på bröstet.

Hur jag mår? Jo tack, riktigt skapligt. Skulle säga att jag är i stort sett frisk, men inte helt återställd. Tar ju alltid några dagar efter att man frisknat till innan man är helt tillbaka så att säga. Men just nu känns det i vilket fall lovande. Får hoppas att det inte blir några bakslag.