Tröttsöndag

Hade bok- och sushikväll med en kompis igår. Fortsatte ut på puben. Det var kul och trevligt, så som det alltid är vid dylika tillfällen. Vi är oftast ute fredagar annars så det var lite omväxlande med en lördag, var lite annat folk och så ute (även om det så klart också var en hel del bekanta ansikten). Pratade lite om kent med en tjomme i toakön, fick beröm för min cardigan (eller kavaj som han kallade det) av någon lirare vid bardisken, bevittnade vad som hade kunnat leda till slagsmål (men som väl är ebbade ut i sista stund efter ett par knuffar), tjötade om ditt och datt med min polare, fick tips om kommande konstutställningar som kan vara värt att skriva om, hade en väldigt trevlig kväll helt enkelt.

Idag har jag varit rätt trött och seg. Antagligen en kombination av gårdagen, de sista svallvågorna av förra helgens förkylning och kanske även övergången till sommartid. Det sista dock i begränsad grad då jag inte ställer om klockorna förrän efter att jag kommit upp på morgonen, vilket ju innebär att mängden sömn förbli konstant.

Häromdagen såg jag årets första fiskmås, och idag kunde konstateras att kvarterets måsar återkommit från sin vintersemester. Suck. Nu kommer man alltså behöva stå ut med deras avgrundsvrål på morgnarna i flera månader, och om en månad eller två riskera att bli attackerad av naturens vedervärdiga störtbombare så fort man kliver utanför porten. Måsproblemet borde bli en valfråga i höst. Här omkring på taken finns alldeles för många. Det krävs åtgärder. Kraftfulla åtgärder. Måsarnas närvaro påverkar min livskvalitet synnerligen negativt.

Ska försöka komma i säng någorlunda i tid ikväll. För imorgon behöver jag ork och energi för att jobba. Det är jag väl ärligt talat inte görsugen på såhär i skrivande stund, men det behöver ju göras och gör jag det inte nu kommer det och biter mig i röven i form av jäkt och stress längre fram. Det kan ju vara skönt att slippa i den utsträckning det går. Är ju dock kortvecka den här veckan. Det blir skönt. Frampå skärtorsdagskvällen ska jag hälla upp och provsmaka årets påskpunsch, och sedan ska jag ägna större delen av påskhelgen åt att äta godis och läsa. Troligtvis blir det något glas ädel dryck också, och kanske ett krogbesök någon av kvällarna. Så full fart måndag till onsdag, jobb i den mån det går på torsdag (folk brukar generellt vara måttligt sugna på att boka in intervjuer och dylikt skärtorsdagen) och sedan långhelg. Låter väl som en plan?

Ett år sedan allting tog slut

Ett år sedan sista kentkonserten ikväll. Vilken kväll det var. Det var de allihop, men en sista kväll är alltid en sista kväll. Kan fortfarande inte riktigt sätta ord på det. Så mycket minnen, så mycket känslor, så mycket av allt. Kommer aldrig glömma det.

Slängde ihop en spellista utifrån den där sista konsertens setlist och lyssnade igenom ikväll. Kändes som ett lämpligt sätt att hedra årsdagen. Som sagt, vilken kväll det var.

När jag dagen efter den där sista konserten kom hem igen beställde jag hem mat, burgare blev det den gången. Som av en händelse är också planen att det ska beställas hem mat imorgon också. Nu är det tvärtemot vad man kan tro inte för att fira den årsdagen också, utan det har helt slumpmässigt råkat falla sig så. Jag och en kompis tänkte ha lite bokprat och sushikväll imorgon nämligen. Det kan ju bli trevligt. Hoppas dock att jag till skillnad från i fjol inte blir sjuk imorgon kväll. Nu blev jag ju sjuk för en vecka sedan istället så förhoppningsvis dröjer det ett tag till nästa gång. Fast i fjol visste jag mer eller mindre att jag skulle bli sjuk. Inte nog med att jag hade tillbringat flera kvällar i publikträngsel och att hela veckan i någon mening blev en urladdning, därtill hade det gått sjukdom i syrrans familj medan jag var där. Så det hade varit synnerligen anmärkningsvärt om jag inte hade blivit smittad av något. Man fick väl mest vara glad att jag klarade mig tills jag kom hem innan det bröt ut.

Och det blev alltså Modo i semi. Inte alldeles oväntat ändå. Finns nog både för- och nackdelar med det. Inte minst bör det vara en fördel för publiksiffrorna (och därmed klubbkassan) då Modo troligtvis lockar någon åskådare extra jämfört med om det blivit Kalmar. Ska man se någon nackdel är det väl att Modo spelade någon match mindre än Kalmar i kvarten och får ett par dagars längre vila än vad de hade fått. Nu går vi dessutom in i semin som det högra rankade laget vilket innebär att vi får hemmafördel. Det ska givetvis vara en fördel, även om vi överlag imponerat mer borta än hemma den här säsongen. Rent sportsligt tror jag annars att det hade varit hyfsat hugget som stucket vilken av de två möjliga motståndarna vi hade fått. Spännande lär det i vilket fall bli.

Tänk att det redan gått ett år sedan kentveckan tog slut. Och att det bara gått ett år.

Blev bestick

Jobbat under dagen. Inget anmärkningsvärt. Kom mig sedan för att köpa nya bestick. Blev en modell från Ikea då jag hade möjlighet att handla mot presentkort där. Martorp. Ganska basic i formen. Bra pris. Så ska de väl förhoppningsvis vara bra att äta med också.

Fick även deklarationen idag. Precis som väntat en rejält restskatt att betala. Visste att det skulle bli det i och med att vi lade in fullt rotavdrag på köket istället för att hålla på att räkna på hur mycket jag skulle tjäna. Spelar ju i slutändan inte så stor roll när man betalar det så länge man vet att det ska betalas så att säga. Sedan blev kanske restskatten något högre än jag trott, men det beror till stor del på att löneutbetalningar blivit sena och det därför är ett par löner (och därmed ett par månaders skatt) som inte räknas in och går att göra avdrag på. Så där kan man ju kanske tycka att arbetsgivaren borde vara skyldig mig några tusenlappar för att täcka återbetalningen av ett avdrag jag egentligen skulle ha rätt till om allt hade fungerat som det ska. Mer oroande är väl dock att summan för lön under året bara motsvarar nio månadslöner trots att jag fått tio utbetalda. Där måste jag verkligen kolla så det inte blivit en miss någonstans, för är det fel lär det ju på ett eller annat sätt landa på mig i slutändan.

På tal om sånt ligger jag för övrigt fyra löner back just nu. Bufferten börjar tunna ur. Jag hoppas verkligen att det kommer pengar snart, för jag är inte ett dugg sugen på att gå in i stressiga maj utan att få lön efter ordning. Har jag inte fått åtminstone en del av det arbetsgivaren är skyldig innan dess kommer det dessutom bli extra påfrestande då jag utöver jäktet med jobbet kommer ha stressen över att kontot börjar bli tomt. Ingen lön har varit i tid sedan februari i fjol, men då har det oftast handlar om ett par veckor. Under senhösten accelererade det dock och den senaste lön jag fått är novemberlönen, och den betalades ut i mitten av januari. Det är faktiskt inte okej. Tror att jag skulle behöva larma och göra mig till och bråka lite mer än jag gör.

Och Modo lyckades ta en storseger mot AIK och säkra en semifinal. Att de skulle ta en sådan klar seger i det här läget trodde jag faktiskt inte. Tyckte att känslan inför matchen var att AIK skulle ta chansen att kvittera serien på hemmaplan. Men som jag sa häromsistens, jag är rätt kass på att tippa. Men då får vi se imorgon då om det blir Modo eller Kalmar vi får ta oss an i semin. Jag har inte ens någon gissning. Det kan går hur som helst i morgondagens match.

Tankar på bestick

Förhållandevis lugn, tämligen vardaglig dag. Kan inte påstå att jag gjort något som varit direkt utöver det vanliga. Har dock börjat fundera på att köpa nya bestick. Detta eftersom ytterligare en kniv gick sönder, bladet släppte från fästet, och jag nu bara har tre stycken kvar. Det är ju lite i minsta laget. Visserligen är de jag har bra, men jag har ändå haft dem i snart 20 år och det har lossnat lite delar från dem i diskmaskinen och sådär. Har visserligen även de bestick jag använder som "finbestick", men de funkar inte toppenbra att köra i diskmaskinen. Gjorde det med en sådan gaffel ett tag och den tappade helt färgen. Så de får jag handdiska om jag använder, och det har jag ju ingen lust att göra dagligen. Men får väl kolla runt lite och se om jag hittar något passande.

Förkylningssymptomen fortsätter sakta men säkert åt rätt håll. Finns väl inte så värst mycket mer att säga om det. Förhoppningsvis fortsätter det så utan att komma något bakslag. Sånt här brukar ju kunna ta omkring en vecka och det var natten mellan torsdag och fredag jag först fick ont i halsen och därefter lätt feber, så det talar ju för att de sista efterdyningarna borde lägga sig snart.

3-3 i matcher mellan Kalmar och Södertälje nu. Är nog inte utan att det är lite skit i byx-läge i Kalmar nu. Visst har de hemmaplan i sjunde matchen, men det kan ge också ge lite extra press och känsla av att man har allt att förlora medan det för SSK bara är att gå ut och köra utan särskilt mycket att förlora. Hur den matchen slutar har ju också stor betydelse för BIK. Vinner Kalmar får vi möta dem i semin, vinner Södertälje får vi möta Modo eller AIK. Vilket av de utfallen som vore att föredra är omöjligt att säga på förhand (och i någon mån även efteråt eftersom man ju inte vet hur det hade gått mot en annan motståndare än den vi faktiskt får möta), men det vi med säkerhet vet blir en skillnad utöver vad det står på motståndarnas tröjor är att vi kommer gå in som högre rankade och med hemmplansfördel mot Modo/AIK medan vi kommer vara lägre rankade mot Kalmar. På tal om Modo och AIK skulle det inte förvåna mig om AIK kvitterar den serien imorgon, och gör de det är dt verkligen helt vidöppet vilka som tar sig vidare därifrån. Statistiskt borde det bli Modo med tanke på att inget lag i Sverige hittills vänt 3-0 i matcher (och det är väldigt, väldigt ovanligt även på andra håll att så sker), men just den vetskapen att det aldrig hänt och att man kan bli det första laget som tappar en sådan ledning kan också bli en jäkla börda. Och tvärtom en jäkla boost för motståndaren att känna att man hämtat upp ett hopplöst läge, kan bli först att lyckas vända det och det finns allt att vinna. Samtidigt tror jag inte att varken vi eller Björklöven skulle ha särskilt mycket emot om respektive serie går till sju matcher och gärna en lång förlängning i sista matchen. I grund och botten bör det trots allt vara en fördel att komma in i en semifinal med fräschare ben och helare kroppar än sin motståndare. Hur som helst blir det intressant att följa upplösningen i de båda ännu pågående kvartarna. Kan nog bli nervdaller både här och var när det väl ska avgöras.

I rätt riktning

Gick ändå rätt bra att komma upp och tvätta imorse. Visst har jag känt av förkylningens efterdyningar under dagen, men det går åt rätt håll. Snuvan/nästäppan är lite lättare, och när jag var ute en sväng kändes stegen betydligt lättare än de gjort de senaste dagarna. Så det här ska jag nog kunna vara återhämtad från inom ett par dagar om inget oförutsett inträffar.

I övrigt har det varit lite jobb, några sidors läsning och sådär. När jag satte mig för att käka lite lunch och knäppte på tv:n upptäckte jag att Pensionat Paradiset visades, så kostade på mig att se den knappa timme som då återstod av den. Ändå sjukt att Tosse bara var 38 när den spelades in. Tycker annars att det borde göras fler filmer om karburatorer idag. Det tror jag skulle locka tillbaka biopubliken till svensk film.

Och så var det helt klart att Leksand åker ur SHL och får spela Hockeyallsvenskan nästa säsong. Bra för allsvenskan, skulle jag säga. Dels ett lag som alltid drar mycket publik överallt, dels kommer de sannolikt ha mindre resurser för att göra en dyngsatsning än vad HV hade haft. Kan nog bli en intressant hockeyallsvensk säsong till hösten. Lär vara ett gäng lag som siktar på att gå för uppflyttning. Förutsatt att vi spelar kvar i HA då, vilket jag i ärlighetens namn tror att vi kommer göra, hoppas jag att vi är ett av dem. Om vi sedan verkligen kommer lyckas vara med och fightas i toppen igen även nästa år beror nog mycket på vad vi får in för tränare och hur väl denne får det att stämma. Ett tränarskifte är ju alltid något av ett osäkerhetsmoment.

En viss kraftlöshet

Måndag. Smugit igång jobbveckan. Inget dramatiskt egentligen. Förkylningen har väl lite stått och stampat under dagen, men från andra halvan och eftermiddagen och framåt tycker jag ändå jag börjat må rätt bra. Märktes dock när jag suttit och jobbat en stund och edan gick ut en sväng att man inte är helt återställd ännu. Det tog mer på krafterna än det brukar så att säga. Fast så vet man ju att det är. Även en relativt lätt förkylning tar ju några dagar att återhämta sig ifrån.

Blev för övrigt mild panikkänsla strax innan jag skulle gå och lägga mig igår och nässprayen jag hade hemma bara räckte till ena näsborren. Var ju bara att ställa in sig på en mardrömsnatt med igenmurad näsa och högst bristfällig sömn, och för den delen en fruktansvärd morgon innan jag skulle hinna iväg och köpa en ny flaska. Fast det blev aldrig så illa som befarat som väl är. Inte så att jag inte var täppt i näsan imorse, men det var trots allt betydligt mindre så än det varit lördag-söndag. Då var det emellanåt helt igenkorkat. Så det blev en tur till apoteket imorse/förmiddags, men den var långt ifrån så desperat som den hade kunnat vara. Och nästäppan känns som att den är på väg åt rätt håll. Har inte täppt till lika krafitgt under dagen, och när jag använt nässpray har effekten hållit i sig längre. Så det är ju positivt.

Imorgon har jag tvättstuga så då ska jag upp hemskans tidigt för att tvätta. Blir ju spännande att se hur måendet är då när klockan ringer och man behöver pallra sig upp för att ge sig ner i källaren.

Kanon!

Nybro - Bofors 3-4 förl. (1-0, 1-3, 1-0, 0-1)

En svepning hade jag inte väntat mig när den här serien startade. 4-1 eller 4-2 hade jag gissat på förhand, men att ha fel åt det hållet är ju bara trevligt. Nu återstår att se vilka vi får möta i semin. Det troliga är väl Kalmar, men de ska verkligen inte uteslutas att SSK tar den serien. Gör det det blir det sannolikt Modo. Vet att många skulle välja Kalmar av de alternativen, men jag är inte alldeles säker på att det vore vad som skulle passa oss bäst. Fats det är ju i vilket fall inget man kan påverka så det är bara att ta den motståndare man får och ta det därifrån. Lär bli en tuff semifinalsserie oavsett motstånd.

Kollade highlights och alltså, BIK:s bortdöma mål begriper jag inte alls. Hur domaren kunde hitta en utvisning på Ljugkrantz precis innan målet är fullkomligt obegripligt när man ser reprisen, särskilt som det enligt matchprotokollet ska ha varit en hakning. Fast med tanke på att domare nummer 8 fanns på isen borde man inte bli förvånad. Såg i KT:s rapportering av matchen att någon av spelarna nämnde något om "spökutvisningar", och det låter väldigt mycket som domare nummer 8. Jag trodde inte att han skulle få döma i slutspelet överhuvudtaget, och nu hoppas jag verkligen att vi inte får honom i några fler matcher fortsättningsvis. Tur att det där bortdömda inte blev avgörande i slutänden.

4-0 i matcher. Avancemang. Gött det!

Förkylning och årsdag

Fortsatt förkyld. Inte i någon våldsam utsträckning, men tillräckligt för att vara irriterande. Inte haft något halsont idag men däremot snuva och lite gränsfall till feber. Snuvan är värst. Måste nog dessutom köpa en ny flaska nässpray. Den jag har brukar vara skitbra, men har inte varit lika effektiv som vanligt den här gången så misstänker att den kanske börjar bli lite gammal. Eller så är det bara för mycket snuva för att effekten ska bli lika tydlig som den brukar.

Lär inte vara helt kurant imorgon, men med lite tur kanske symptomen har gett med sig framåt måndag-tisdag. Det vore skönt. Sedan lär man väl kanske dröja kvar hosta ett tag, det brukar det ju göra när man varit förkyld, men bara det liksom släpper så pass att man inte känner sig sjuk.

Har av förklarliga skäl haft en väldigt lugn dag. Var ute en sväng kring lunch, handlade lite och så. Annars har jag typ läst, sett ett par filmer, druckit ett par apelsin-mer. Åt den klassiska förkylningsrätten fiskbullar och lätt överkokta makaroner till middag. Det blir ganska milt och mjukt och passar bra när man har förkylningssymptom. Ännu mer så vid halsont. Det river liksom inte särskilt mycket i halsen utan glider ner förhållandevis smidigt.

För övrigt är det idag ett år sedan den första av kentkonserterna. Vid den här tiden då bör jag ha varit på väg tillbaka från konserten, kan nog rentav ha varit ungefär vid den här tiden jag brukade vara tillbaka hos syrran på kvällarna efter konserterna. Det var sex fantastiska kvällar. Tänker fortfarande på dem närapå dagligen. Kan fortfarande minnas känslan av att kliva in på arenan, särskilt den där första kvällen. Doften, ljudet, stämningen. Pirret på vägen mot arenan, känslan när man gick från tunnelbanan mot entrén och barerna längs gatan alla spelade kent. Trängseln på vägen tillbaka till tunnelbanan. En rolig grej just den där första kvällen var att tjejen som stod och kollade så man hade biljett in till ståplats var en släkting till mig. Det borde nog ha kvalat in som årets oväntade möte när jag skrev årslistan vid årsskiftet, men tror jag glömde att få med det där. Även väntan inför konserterna hade något. Stå där på innerplan, se arenan fyllas, vänta på att de som satt sig på golvet skulle resa på sig och att "vågen" fram mot scenen skulle gå. Efter ett par kvällar visste man ungefär hur man skulle positionera sig för att sedan få en bra plats när rörelsen framåt kom. Skulle kunna babbla hur länge som helst om de där kvällarna och enskilda minnen av dem, vägen dit, vägen därifrån, dagarna innan det var dags att sätta sig på bussen, pendeln, tunnelbanan för att korsa stan mot arenan. Men vi nöjer oss så. För nu.

Det som kan sägas är att jag även i fjol blev sjuk ungefär såhär års. Dock först ungefär en vecka senare än i år. När jag kom hem igen efter veckan med kentkonserterna slog sjukdomarna till. Ja, sjukdomarna i plural. Först dålig i magen, och när det rätade till sig kom vad jag misstänker var något influensaliknande. Var i princip sjuk i tre veckor efter att jag kom hem. Minns att jag måndagen eller tisdagen efter hemkomsten skulle till tandläkaren. Just den dagen var jag på det hela taget symptomfri men uppenbarligen inte helt kry, för när jag kommit fram dit - en promenad på ungefär tio minuter - var jag helt slut. Hade ingen ork överhuvudtaget. Att vara sjuk så pass länge var givetvis ingen höjdare, men just den gången var det värt det.