Nio kvar

Åter en tämligen ordinär söndag. Veckohandling, söndagsmiddag, hela den grejen. Ett par filmer under kvällen. Återstår fortfarande nio låtar att få in på SP26. Nu det börjar bli riktigt knivigt att dels hitta något tillräckligt bra, dels något som verkligen passar in och fyller de luckor som återstår. Men det ska nog ge sig. Får jag in de sista låtarna typ imorgon har jag fortfarande gott om tid att pussla ihop låtordningen för att hinna med en provlyssning i tillräckligt god tid före midsommar. Vet av erfarenhet att det där pusslandet brukar gå förhållandevis smidigt bara man kommer sig för att sätta sig med det. Man har trots allt en bild av ungefär hur man vill ha strukturen och därifrån handlar det "bara" om att få en känsla för vilken låt som passar var. Det känns alltid lite oöverstigligt precis när man börjar, men kommer man bara igång och får ihop säg slutet och början så brukar det flyta på rätt bra sedan. Därefter kommer frågan om omslagsbild, men det får blir ett senare bekymmer.

Blickar man framåt mot veckan ser det väl ut att bli en ganska vardaglig arbetsvecka. Har några jobb inbokade, lite annat på gång. Låt oss hoppas att det flyter på utan större svårigheter och/eller hinder. 

Fint väder i alla fall

Var alltså iväg på den där invigningen i eftermiddags. Lite småtrevligt sådär, men ja det är vad det där. Skulle inte ljuga om jag hade sagt att det också hade varit skönt att bara kunna vara ledig och hemma och ta det lugnt. Nu är det i alla fall gjort för den här gången. Tog vägen över stan när jag gick hem och det var en del folk ute för att kolla på cruisingen. Vågar misstänka att det blev ännu mer lite senare när det började bli dags för folk att gå ut och käka middag och så vidare.

Att det varit nationaldag kan jag inte påstå att jag firat något särskilt. En lyssning på Kents Sverige för sakens skull. Ett glas punsch. Det är väl kanske det man kan kalla något slags uppmärksammande av dagen. Det slags nationalism sådant som nationaldagar och hedrande av flaggor och allt vad det är känner jag mig rätt främmande för. Skända flaggan, var onationell, kuken.

Under kvällen inga större överraskningar. En öl och en film. Dessförinnan och därefter musik. Inte alldeles otrevligt.

Nästa helg hoppas jag dock att jag slipper lördagsjobb. Tve sådana helger i rad kan räcka.

Arbetsveckan närapå över

Jobbade. Sedan tog jag helg. Eller helg och helg, kommer behöva ägna mig åt lite jobbrelaterade aktiviteter imorgon då det är invigning av motorsportveckan och vi som något slags partners ska vara på plats och mingla. Nåväl, det brukar vara förhållandevis smidigt gjort att knalla dit och dricka ett glas bubbel (alkoholfritt antar jag, det är ju trots allt kommunen som står bakom det hela) och vara trevlig en liten stund. Man är väl inte alltid superpepp på att gå in i jobbmode en lördagseftermiddag men man vet ju att det här är varje år så det är vad det är. Ser ut att bli hyggligt väder i vilket fall så det är ju gott så i alla fall.

Under kvällen har det blivit ett glas vin och en sisådär film. Har fått in 77 av 100 låtar på SP26, så nu är det vara drygt 20 kvar. De där sista 20 som ska sätta pricken över i och fylla ut de luckor som finns kvar. Är alltid lite knöligt såhär mot slutet. Då får man verkligen sitta och gräva för att hitta de där perfekta låtarna. Men det ska nog gå vägen den här gången också får vi tro. Herregu, 23 bra låtar borde ju inte vara så jäkla svårt att hitta.

Döjobbiga morgnar

Som väntat en dag som inte varit något särskilt utöver det vanliga. Jobb och fritid i en tämligen ordinär mix. Kom några åskknallar frampå kvällen, men det drog förbi rätt fort. Han komma ett par hyfsat rejäla smällar dock. Hoppas hur som helst på en lugn åsksäsong i år. Gärna ganska få åskdagar och när åskan väl kommer, för det vet man ju att den kommer göra, får den gärna hålla sig på lite avstånd och passera rätt raskt. Helst ingen nattåska heller för det är så jäkla drygt att bli väckt av. Ganska länge, i alla fall upp i sena tonåren, sov jag mig i princip alltid igenom nattliga åskväder men numer är man uppenbarligen lite mer lättväckt. Fast på den tiden sov jag ju också som regel med dörren till mitt rum öppen utan att vakna när resten av familjen klev upp och började morgonstöka. Bara där märker man ju att man sov djupare som ung.

När man väl vaknat var ju dock morgnarna back then hemska. Fy tusan vad det var jobbigt att kliva upp och vad trött man var. Minns att jag inte sällan mer eller mindre lade mig ner över frukostbordet av trötthet. Och så allt jäkla ljud och stör runtomkring. Framförallt ljudet av morsans hårblås var fruktansvärt. Riktigt jäkla ångestljud. Dock måste man ändå ha varit förjäkla snabb med att äta frukost och göra sig klar för som jag minns det klev jag upp vid sju, och sedan var man klar att ge sig av till skolan halv åtta. Sedan var man väl som barn kanske lite mindre noga med att kamma sig och sånt, men ändå. Från väckning till klar på en halvtimme skulle fan vara svårt att klara nuförtin.

Borde kanske testa det någon gång (när jag inte har en viktig tid att passa) bara för att se om det går. Jag är tveksam.

Ingen större skillnad

Har väl inte varit någon större variation idag jämfört med de senaste dagarna. Har jobbats lite grann och så vidare. Mest via telefon. Såg vad som bör ha varit första måsattacken jag sett i år när jag var ute på promenad. Inte här på gården dock utan ungefär där min mormor brukade bo när jag var liten. Inte så förvånad att det var just där, vet att jag gick förbi där för något år sedan och blev dykt mot av en särdeles aggressiv mås. Tur att det är en gata jag ytterst sällan har några ärenden till. Går där ibland när jag är ute på promenad men inte såhär års. Finns ju några ställen man av erfarenhet undviker så gott det går när måsplågan är som värst.

För morgondagen är planen ytterligare jobb. Har lite jox att skriva då, ska iväg för att ta några bilder, ringa ytterligare ett par samtal. Så det lär inte bli en dag av tumrullning direkt. Men men, ett par veckor till sedan är terminens sista artiklar skrivna och lämnade till tryck.

Slog mig förresten nu när jag nämnde ordet termin att det imorgon är 22 år sedan jag tog studenten. Skrämmande så tiden går.

En vardag till

Åter en vardaglig dag. Vet inte om det finns så himla mycket mer att säga. Har fortsatt peta in låtar på SP-listan. Fått in ungefär häften nu. Som vanligt är det de riktiga bangersen och hitsen som är knepigast. Kanske ännu något knepigare i år då jag inte lyssnat lika mycket på radio under våren som jag brukar. Dels har det varit färre jobbuppdrag som krävt bilresor, dels har jag mer sällan radion på när jag lagar mat numer då fläkten dundrar en del (innan jag bytte kök hade jag ju ingen fläkt). Där brukar man ju annars kunna hitta en och annan låt som letar sig in på listan. Men det är också ganska kul att sitta och leta och lyssna igenom massa låtar man annars inte hade lyssnat på i jakt på den där pärlan som bara måste vara med. Sånt gör man ju tyvärr sällan nu för tiden annars.

Inga nyheter från BIK på ett tag nu heller. Återstår väl att se om de hinner få de sista bitarna i truppen på plats innan laget går på sommarledighet eller om det dröjer till senare i sommar innan vi får veta vem som blir sista forward in och om det blir ytterligare en back eller ej (vilket jag starkt hoppas att det blir då vi känns lite tunna numerärt där just nu). Betydligt viktigare att det blir rätt än att det går fort givetvis, men det är ju inte utan att man är lite nyfiken.

Sommar i kalendern

Standardmåndag på det stora hela. Jobbat lite grann, inte jobbat lite grann och så vips är det kväll. Kört igång med SP26, så får vi se om någon vecka eller två hur slutresultatet blir.

Jobbmässigt känns det här sommarnumret alltid lite trögt. Delvis för att sommarledigheten börjar hägra vid horisonten men ännu mer för att maj alltid är en sådan urladdning och man blir rätt osugen på att köra igång med mer jobb när det gått i mål. Det blir liksom svårt att ladda om. Men det är ju inte mycket annat att göra än att gasa på och hoppas att det håller den här gången också. Trots allt vet man ju att det om några veckor inte behöver skrivas en artikel till förrän i augusti.

Läste en intervju med Stakkestad på Hockeysverige, och det gjorde ju inte att man blir mindre sugen på att få bua ut honom direkt. Han säger sig vara tacksam mot BIK, men det är ju ett jäkla sätt att visa det på att pissa på klubbmärket så som han har gjort. Därtill uttrycker han att han ville göra något nytt. Det må väl vara hänt men det borde han väl i så fall ha vetat rätt snart efter säsongsslutet och hade då inte behövt dra ut på beslutet så långt in på silly season att det blir betydligt svårare för klubben att få in en åtminstone likvärdig ersättare än om man vetat det från början. Torsten sa det ju rentav rakt ut i KT häromveckan att man kan ha missat någon spelare för att man fått vänta på besked. Ynkliga jävla snorunge känner jag.

Man ska väl inte övertolka saker och ting med det var en sak som nämndes i den intervjun som ändå väckte en viss oro. Han uttryckte att han såg en större chans att vinna något i Leksand och att de har en miljö och tränarstab (eller "coaching staff" som han lätt genant uttrycker det) som kan hjälpa honom att utvecklas. Det är väl i någon mening klyschor, men det är svårt att inte delvis läsa det som att han inte riktigt tror på BIK:s satsning inför kommande säsong, och kanske inte heller på vår nya tränarkonstellation. Det känns ju inte helt tryggt om spelare lämnar av det skälet.

Fy fan vad det ska bli gött att köra över Leksand till vintern.

Måsungarna på granntaket har för övrigt kläckts sedan några dagar tillbaka. Vore skönt om de håller sig på taket tills de blir flygfärdiga i år, då tenderar ju föräldrarna att vara aningen mindre attackbenägna. Det är ju oftast så att det är som värst när ungarna springer omkring på marken. Förra året var det en som trillade ner rätt tidigt och då var det ett helsicke. De började rentav dyka mot mig en gång när jag satt på balkongen. Har varit mycket lugnare de år alla tre ungarna hållit sig kvar på taket.

Fördelen med att de nu är kläckta är väl annars att då vet man att det är ungefär en månad, sedan är de flygfärdiga. När det sedan skett dröjer det inte överdrivet länge innan måsjäklarna börjar lämna för säsongen. Jag gillar verkligen inte måsar.