Smällar

En ganska vanlig, lugn söndag. Stundtals känt mig klart söndagsseg. Har väl i och för sig känt mig rätt seg större delen av helgen efter att jag var ute och drack öl i fredags och sen klev upp för tidigt i lördags. Det är smällar man får ta. Jag hade faktiskt inte riktigt tid att sova längre igår.

Bröt annars mitt sötsaksstopp fram till påsk och åt två bitar ur en Aladdinask när jag var nere hos föräldrarna i eftermiddags. Huvaligen. Men lite måste man unna sig.

Tjoflöjt!

Bofors - Leksand 4-0 (1-0, 2-0, 1-0)

Bra match!

Anmärkningsvärt få utvisningar. En för vardera laget bara, vilka båda egentligen gott hade kunnat släppas. Vanligtvis när det är så få utvisningar brukar man vara vansinnig på domaren för att han släppt massa grejer som borde varit utvisning, men så var det inte idag. Det var en väldigt schysst match, just inga fula grejer eller situationer där det egentligen borde blivit utvisningar. För den skull inte en tråkig match, tvärtom. Det var välspelat, hög fart, grym stämning på läktarna och ja, en underhållande och bra match het enkelt (extra så eftersom BIK både vann och spelade väldigt bra är klart). Och bra av domaren också att inte gå in och ta tveksamma utvisningar bara för sakens skull. Det är inte ofta man får tillfälle att säga det men idag är det på sin plats: Stark domarinsats!

Och ja, BIK var grymt bra idag. Fortsätt så.

Bra!

Asplöven - Bofors 3-4 sd (2-1, 0-2, 1-0, 0-1)

Skönt med seger, lite synd kanske att det inte blev tre poäng istället för två, men det känns ju dumt att gnälla på.

PS. Lustigt sammanträffande ändå att just den vecka som jag läser Ensam i Berlin visar SVT en dokumentär om de händelser som inspirerat romanen. Måste jag nog nästan ta och playtitta på när jag läst ut boken.

Mycket gjort

Precis som jag förutspådde hann jag få mycket gjort idag. Man får ju det när dagarna blir några timmar längre än vanligt. Mest fick jag väl gjort under förmiddagen, sedan har jag huvudsakligen suttit och läst. Läser Hans Falladas inte helt tunna Ensam i Berlin för tillfället. Har kommit ungefär halvvägs och hittills är det ruskigt bra. Utgår ifrån att andra halvan är minst lika bra.

Tvätten gick det hur som helst bra med. Det var väl för väl.

Tvättdag hägrar

Tvättdag imorgon. Kan inte säga att jag ser fram emot det. Själva tvättandet har jag egentligen inget emot, det är rätt smidigt. Men vi har ju så jäkla kassa tvättider här så jag måste kliva upp skittidigt för att ingen ska ta min tid. Det är mest det som gör att jag är så galet osugen kvällen innan varje gång jag har en tvättid bokad. Men man får väl försöka se det som att jag i alla fall brukar hinna få mycket gjort de dagar jag tvättar eftersom jag plötsligt har några extratimmar på dagen. Alltid något antar jag. Tveksamt dock om det uppväger plågan i att kliva upp tidigt. Jag hatar att leva i ett samhälle där tidiga morgnar är normen och idealet.

Den här tisdagen har annars inte utmärkt sig på något särskilt sätt. Nu regnar det. Det är piss. Borde vara tio minusgrader och snö istället för ett par plusgrader och regn. Det är ju ändå januari.

Ospeciellt

Måndag. Finns väl inte mycket att säga om det. Flöt på bra med skrivandet. Det mesta har väl flutit på ganska bra under dagen. När jag  skulle gå på promenad var det så blött i luften att det blev som regn på glasögonen. Sånt är jobbigt, så jag gick ett varv runt kvarteret och sköt upp resten av promenaden någon timme (då var det mindre blött i luften). Det var väl dagens största drama. Knappast en dag jag kommer minnas om ett år.

För övrigt vidhåller jag att idrottsgalan är den mest onödiga galan av alla. Den går i princip ut på att dela ut priser till folk för att de redan vunnit priser.

Fuck tövädret

Så kom tövädret och, alldeles snart, slasket till slut. Det var ju trist. Älskar det kalla, vita, underbara vintervädret som varit de senaste veckorna. Men vi får väl hoppas på att det kommer en släng vinter till när den här perioden av lågtryck och varmluft dragit förbi.

På tal om tövädret plockade jag in ljusslingan från balkongen i förmiddags. Har inte haft den tänd sedan Knut, men har låtit den sitta kvar för att jag inte har velat riva ner snön som legat så fint på balkongräcket. Men när jag klev upp imorse hade snön på balkongräcket försvunnit, så under förmiddagen passade jag på att gå ut och ta ner slingan. Då var det kramsnö på balkongen. Nästan så jag blev sugen på att bygga en lite snögubbe där ute.

I allt väsentligt en ganska vanlig söndag annars. Finns inte mycket att säga om det.

För övrigt har jag nu sett reprisbilder på Moras 2-2 i gårdagens hockeymatch. På dem ser det väldigt mycket ut som att pucken går in i målet bakifrån när buren för ett kort ögonblick lyfts ur sitt läge. Kan bara hoppas att videodomarens bilder tydligt visar på motsatsen, annars är det en skandal av oerhörda proportioner.

Röven!

Bofors - Mora 4-5 sd (1-1, 2-2, 1-1, 0-1)

Typiskt dålig hockeymatch. Inget av lagen hade egentligen något spel. Flängigt, slarvigt, oprecist, nästan som om det vore lite ringrostigt. Jävligt surt med förlust. Bör för övrigt påpekas att Mora är ett av de smutsigaste lag jag sett den här säsongen. De spelade visserligen inte direkt fult, men det var många småhugg efter avblåsningar och massa småfula tjuvgrejer och sånt. Sånt kan jag tycka att domarna borde beivra betydligt mer än vad som görs, för det om något är spelförstörande.

PS. Är det verkligen rimligt att en kille som står och matar slag mot huvudet på en motståndare som tappat hjälmen får samma straff som spelaren han bråkar med? Antagligen inte väl? Någonstans borde domarna väga in hur ett bråk faktiskt ser ut och inte automatiskt döma efter lika god kålsupare-doktrinen. Dessutom borde disciplinnämnden titta närmare på om inte en moring i själva verket gjorde sig skyldig till en så kallad slew foot när han blev utvisad för en tripping, från läktarplats såg det väldigt mycket ut så nämligen. Fast det lär de inte göra för det finns väl inte som anmäler det.

Pinsam insats

Svag insats i På spåret från min sida idag. Snudd på pinsam faktiskt. 29 poäng bara. 30 är som bekant skamgränsen. Extra pinsamt är att jag bara tog fyra poäng på hela det andra resmålet (resan inkluderad). Det är inte ens i närheten av att vara okej. Får se till att skärpa mig till nästa vecka.

Annars har dagen varit en rätt vanlig, ganska bra fredag. Internet låg nere en sväng i igen i förmiddags så jag fick ändra om lite i rutinen, men eftersom det hann komma tillbaka tills jag hade blivit klar med dagens skrivande var det nästan mer uppfriskande att skaka om rutinerna än det var irriterande att anslutningen krånglade igen,

Gott

Stekte bacon idag. Droppade på lite citron. Blev skitbra. Det får ni prova. Drack även upp den sista slatten (cirka ett halvt glas) ut rödvinsflaskan jag öppnade förra helgen. Det var också gott.

Inte så tråkigt som det låter för jag har läst ut en bra bok

Med risk för att låta tråkig har det varit en ganska lugn och ganska vanlig dag idag också. Har mest ägnat mig åt tämligen vardagliga aktiviteter. Och lite dagdrömmeri. Det är obligatoriskt att ägna sig åt emellanåt.

Ett steg närmre

Är nu ett steg närmare den perfekta gorgonzolapastan. Dagens försök blev väldigt bra. Nu gäller det bara att komma ihåg hur jag gjorde till nästa gång och fundera på hur jag ska kunna lyfta det hela ännu en nivå.

I övrigt en tämligen ordinär dag. Har läst och skrivit och gått promenad. Ungefär som vanligt alltså. Skrivandet går stadigt framåt kan man väl säga. För första gången känner jag dock viss otålighet eftersom jag vet precis vilka delar jag har kvar att skriva och någonstans kan börja ana doften av ett första slutförande. Men det gäller att hänga i och inte bara slarva förbi det som återstår. Det är trots allt ganska viktiga avsnitt som är kvar.

Får återkomma om jag kommer på något mer att meddela.

Anslutningsproblem

Så igår kväll dog alltså mitt internet igen. Ännu imorse var det livlöst. Först en bra stund in på förmiddagen kom det tillbaka. Inte skitbra faktiskt. Nu blev det inga värre konsekvenser än att dagen blev lite förskjuten men ändå, man vill ju ha en fungerande anslutning liksom. Särskilt störigt blir det med tanke på att det faktiskt krånglat en hel del av och till. Ska det vara så mycket begärt med en anslutning som inte bestämmer sig för att lägga av lite då och då? Det är ändå 2016 och väldigt mycket av vardagen är på ett eller annat sätt kopplat till eller beroende av internet. Då ska det bara fungera bättre än att anslutningen plötsligt bara dör ett par gånger i månaden eller mer. Det ska vara lika stabilt som el och vatten. Folk skulle ju knappast acceptera regelbundna strömavbrott eller att vattnet stängdes av några timmar (eller mer) ett par kvällar i månaden.

Nåväl, i eftermiddags var jag uppe hos farmor och hjälpte henne byta gardiner. Blev då även bjuden på årets första semla. Ändå påfallande rimlig mängd fika med tanke på att man annars kan få typ en bakelse, en dammsugare och ett par kakor när man är där. Försöker annars ta det lite försiktigt med sötsaker nu när julperioden just är slut. Det blir ju rätt mycket då, särskilt must, så det känns som att det kan vara vettigt att begränsa intaget av dylikt nu ett tag. Men ska man upp till farmor vet man att det vankas fikabröd, så det finns liksom med i beräkningen.
Annars en vanlig måndag. Med allt vad det innebär.

Gött!

Bofors - Sundsvall 5-1 (2-0, 2-1, 1-0)

Som hockeymatch betraktat ingen större upplevelse. Rätt hafsigt stundtals. Men det blev tre poäng och det är huvudsaken, då spelar det faktiskt ingen som helst roll hur matchen såg ut.

Mer än så säger jag inte om det för mitt internet ligger nere igen (för vilken gång i ordningen? Jag kan på allvar ha Sveriges sämsta anslutning), och jag pallar inte att skriva längre på telefonen.

Fantastisk promenad

Ganska lugn dag får man väl säga. Har väl mest gjort det jag brukar göra typ. Lite längre promenad än vanligt i och för sig för det har varit ytterligare än dag med het underbart fantastiskt jävla promenadväder. Gick längs med sjön en bit och det var så underbart att det inte går att beskriva. Femton minus, strålande sol och helt vindstilla. Magiskt. Jag var nära på att börja grina för att det var så gint och härligt. En riktigt sparkföresvinter liksom, det får man ju tyvärr inte uppleva så ofta nuförtin. Inte för att jag är ute och åker spark, det har jag inte gjort sedan jag var barn, men ni fattar vad jag menar. Jag gillade att bo vid kusten och kan sakna det ibland, men en riktig inlandsvinter är svårslagen.

Och igår spelade BIK också, men då var jag på puben med en kompis och drack öl och pratade om kunskapsteori (så festligt har vi det när vi umgås). Fast hockeyn gick ju inget vidare:

AIK - Bofors 4-3 str (0-2, 2-1, 1-0, 0-0, 1-0)

På tal om saker som inte gick något vidare så hade jag inte direkt någon höjdarpoäng när jag tittade ikapp På spåret i eftermiddags. Jag slog visserligen båda lagen men poängen (30, alldeles på skamgränsen) var inte mycket att skryta med. Kändes som en ovanligt svår omgång faktiskt. Bökiga resor.

Is

När jag kom hem efter dagens promenad hade jag is i mustaschen. Det händer titt som tätt att man får frost i skägget om vintern, men nu var det rejäla isklumpar som hängde i mustaschen. Då vet man att det är ganska kallt.

Fast jag gillar ju ändå när det är såhär kallt. När det är så kallt att snön inte fastnar under skorna. Det är ju så det ska vara på vintern. Jag hör ju till dem som tycker att 20 minusgrader är härligare än nollgradigt. Är man bara rätt klädd är det rentav ganska skönt. 15-20 minusgrader, klar himmel och vindstilla, det är underbart att vara ute och promenera i. Det händer något med kylan där ring 15-strecket. Den blir kall och klar och den nyper i örsnibbarna, men den blir inte kall på det sättet att man börjar frysa.

Jag gillar den här typen av perfekt vinterväder så mycket att jag inte tvekade en sekund över att gå till återvinngen med en kasse pappersförpackningar här tidigare under kvällen. Då visade termometern ganska exakt -20. Det gäller att ta tillvara på det medan man kan. Risken är väl att sådana här vinterdagar är ett minne blott i framtiden.

Avjulat

Har som sig bör julat av lägenheten idag. Alltid lika vemodigt. Elljusstaken i köksfönstret och ljusslingan på balkongen är dock kvar. Tänkte släcka dem vid midnatt (det är ju då säsongen helt och fullt tar slut), och sen plockar jag väl ner dem imorgon eller så. Får väl se dock om jag lyckas få ner ljusslingan eller om den har frusit fast på balkongräcket. Skulle den ha gjort det får den väl sitta kvar ett tag till bara att jag inte har den tänd.
På samma tema drack jag just ur säsongens sista julmust. Ett glas av Nygårdas bourbonfatslagrade. Mycket gott. Nu dröjer det ända till första december innan jag kan smaka denna ljuvliga dryck igen.

Fick även resten av böckerna jag beställde idag. Visste att det var på väg så drog ut lite extra på dagens promenad för att hinna få avin och kunna hämta ut paketet när jag ändå var ute. Smet in på systemet och köpte en flaska vin, tog några extrasvängar. Men det kom aldrig något sms, så jag gick hem. Sen hann jag inte mycket mer än hem innan sms-avin kom, så då var det bara att snöra på sig skorna och promenera iväg igen. Men det var det värt. Återstår bara att bestämma mig för i vilken ordning jag ska läsa böckerna. 14 stycken, plus att jag har några olästa böcker till sedan tidigare. Jag kommer med andra ord inte bli läsutta i första taget.
Betala fakturan måste jag göra också är klart. Ruskiga 28 kronor måste jag betala, för det var vad det drog över med jämfört med presentkorten jag hade. Två kronor per bok alltså, det är inte klokt vad allt är dyrt nu för tiden.

Annars har det väl varit en rätt vanlig dag. Kanske rentav en ganska bra dag. I alla fall ingen dålig sådan.

Nu ska jag se om jag kan hitta någon trevlig fransk popsång som kan bli kvällens franska.

Böcker etc.

Fick första paketet med böcker som jag beställde förra veckan idag. Imorgon kommer nästa. Fjorton titlar allt som allt. Älskar att få paket med böcker. Särskilt när man inte behöver betala för det.

På tal om böcker läste jag ut En sommar med Proust idag. Har fått en del nya tankar och insikter, både om På spaning efter den tid som flytt och om andra aspekter på livet. Inget jag har riktigt tid till att gå in på i detalj här och nu, men som tål att fortsätta fundera på och kanske rentav ta med mig in i mitt skrivande för att utforska vidare. Kanske inte i det jag skriver på nu, men i framtida projekt. Och jo, jag blev faktiskt lite sugen på att läsa om romansviten. Fast det får faktiskt vänta. Någon gång kommer jag säkert läsa om den, men inte nu när det inte ens gått ett år sedan jag läste ut den. Även om jag skulle läsa den på ett annat sätt och med nya ögon vid en omläsning.

Och på tal om ingenting annat har jag väl inte nämnt Klicks stora kärleksastro för 2016 än väl? Jag köper ju Klick varje fredag eftersom det sitter i sedan barndomen att man vill ha bilagan på fredagar för att få den riktiga helgkänslan (och ja, jag saknar gamla Puls svårt). I början av varje år har de ett himla festligt och extremt specifikt horoskop för året.
I år ska jag tydligen träffa den rätta den tredje oktober, och det ska tydligen hända medan jag lär mig något. Spännande! Särskilt kommer jag under året tydligen få ihop det med stenbockar, skyttar och vädurar. De tre stjärntecknen bildsätts för övrigt med Zooey Deschanel, Taylor Swift och Emma Watson i tidningen, så jag tar det som ett löfte att jag kommer dejta någon eller alla tre av dem under året. Får se om jag tackar ja när frågan kommer. Tror att jag gör det. I alla fall under förutsättning att de kommer hit, för jag har inte riktigt råd för tillfället att åka till LA eller New York eller var sjutton de bor. Eftersom de enligt horoskopet helt uppenbart vill ha mig får de ju faktiskt anstränga sig lite.

Tosse och spik

En förhållandevis lugn dag där jag ändå haft att göra och fått en del gjort. Tittade bland annat på matinén Kärlek och störtlopp. Tror det var tredje eller fjärde gången jag såg den, och den var fortfarande utmärkt. Alla filmer där Thor Modéen är med är utmärkta även om han bara har en biroll. Särskilt dem där han får lägga in ett par av sina patenterade hä-hä.

Har även slagit in en spik i väggen på garderoben för att ha någonstans att hänga mitt paraply. Det var väl händigt gjort?

Franska

Satt och nynnande med i en låt med text på franska i eftermiddags när det slog mig, undrar hur en fransktalande skulle uppfatta det jag fick ur mig? Skulle det vara samma klass som när Eilert Pilarm försöker sjunga på engelska och sjunger som han tycker att det låter? När jag sjunger med i franska låtar tycker jag ju att jag sjunger vad sångaren sjunger (jag talar ingen franska överhuvudtaget själv), men det är nog rimligt att utgå ifrån att jag inte alls sjunger vad sångaren sjunger.

Tjoho!

Bofors - Vita Hästen 4-1 (1-0, 0-0, 3-1)

Najsigt värre. Riktigt snyggt straffmål på 1-0, och sen tycker jag att BIK kontrollerade matchen. Kändes lugnt och tryggt och stabilt. Så får det gärna fortsätta. BIK spelade bra.

Spela bra är dock betydligt mer än man kan säga att coverbandet de fått för sig att ta dit gjorde. Herregud vad dåliga de var. Jag gillar inte coverband till att börja med, och det här var nog ett av de värre jag hört. Och det blev inte direkt bättre av att något ljushuvud fått den lysande idén att lägga ut sångljudet i hallens högtalarsystem. Det blev att låta fruktansvärt illa. Det blev liksom bara oljud av det när de gjorde så. Så avgå bandet, avgå ljudteknikern och, framförallt, avgå du/ni som tyckte att ett coverband i hallen kändes som en bra idé. Nu har ni provat, låt oss slippa det fler gånger. Det var bara plågsamt. För alla. Fruktansvärt.

Lasse Holmqvist

Ganska ospektakulär dag. Mest gjort typ det vanliga. Slog båda lagen i På spåret men borde kanske ha tagit ett par poäng till. När jag var på promenad sprang jag först på en gammal bekant jag först inte kände igen för att det var längesedan jag såg honom, och tio meter senare sprang jag på farmor och min farbror. Nästan så jag började fundera på om jag var med i någon sorts här är dit liv i promenadversion. Fast sen mötte jag ingen mer jag kände så det var jag nog inte. Och Lasse Holmqvist dök inte heller upp. Fast det hade varit rätt läskigt om han gjort för han är ju död sedan typ 20 år. Noterar annars att vissa börjat plocka ner sina adventsstakar och slikt. Fusk. Det ska ju inte plockas ner förrän till Knut. Sån är lagen. Själv tänkte jag låta det lysa fram till 23:59 den trettonde. Man vill ju maxa säsongen. Vi håller där.

Lös det!

Igår kväll, lite före klockan ett (jag, jag räknar det som igår kväll, lev med det), bara tvärdog internet. Då blev jag rätt sur. Särskilt som jag hade en del kvar jag hade behövt göra på the internetz och som var lite för bökigt att fixa via telefonen. Visade sig dock att det hade blivit typ strömavbrott i någon station eller vad det heter så det var väl inte mycket att göra åt antar jag. Med tanke på hur essentiellt ett fungerande internet är idag kan man ju dock undra varför det inte finns back up inbyggt i nätet så att det kopplar över en annan station om den man primärt är ansluten till skulle sluta fungera. Jag är visserligen helt okunnig om hur sånt där rent tekniskt går till så jag har ingen aning om det ens skulle vara möjligt, men rent spontant känns det som att just internet är viktigt att så långt som möjligt skydda mot avbrott för användarna.

Men nåväl, imorse fungerade hur som helst anslutningen igen. Det var ju bra det. I övrigt har dagen inte varit särskilt anmärkningsvärd. Hade ett jäkla bra skrivpass på förmiddagen, fick mycket gjort och det kändes som att det som blev skrivet blev helt okej. Gött det. Gillar när det flyter och orden bara rinner ur fingrarna.
Under eftermiddagen (eller snarare tidiga kvällen) läste jag några sidor i En sommar med Proust. Bra och intressant, men kanske lite snuttigt emellanåt. Vissa av texterna, eller i alla fall vissa resonemang i texterna, hade gärna fått bli lite mer utvecklade. Vissa gånger känns det som att författarna kommer in på en intressant tanke och sedan bara släpper den när man hade velat se dem diskutera och utveckla tanken vidare. Men man får väl kanske fundera vidare själv istället, det får ju det också.

Den där förkylningen jag fick häromdagen verkar för övrigt vara på väg att ebba ut. Halsen har jag inte känt något av sedan i söndags, men jag har haft lite snuva och nästäppa och sådär sedan dess. Men det känns som att det också håller på att ge sig nu. Har inte använt någon nässpray idag och kan inte påstå att jag känner mig täppt så det bör gå åt rätt håll. Lagom till helgen och allt. Visserligen ska jag inte göra något särskilt i helgen men ändå, helg är ju alltid helg liksom. Även när man är ledig på heltid.

Seger!

Tingsryd - Bofors 1-3 (0-1, 0-0, 1-2)

Jävligt gött.

PS. Att det inte går att använda två olika presentkort vid samma betalning på adlibris? Nu fick jag göra två olika beställningar istället för en. Sjukt osmidigt. Men nu är i alla fall fjorton böcker i olika tjocklekar beställda och på väg.

2015

Alltid när jag ska skriva de här summeringarna av ett år känns det först som att det inte hänt särskilt mycket under det gånga året, som att allt mest bara lunkat på som det alltid har gjort. Sedan funderar man och märker att visst fan har det hänt en del ändå. Inte alltid något stort eller anmärkningsvärt, men nog har det hänt saker alltid. Så också under 2015.

2015 började med ett rejält lyft. Jag var inte bakis på nyårsdagen. Jag hade druckit alkoholfritt vid tolvslaget eftersom jag hade en sådan flaska hemma och tyckte att jag lika gärna kunde dricka upp den. Det (att inte vara bakis på nyårsdagen) blev en sådan braksuccé att jag även detta nyår körde på alkoholfritt bubbel vid tolvslaget. Kanske är det klokt, kanske är det vuxentråkigt. Men oavsett vilket är det jävligt skönt att inte börja året med en hemsk bakfylla.

Början av året minns jag annars inte särskilt mycket av. Livet gick väl sin gilla gång, BIK hamnade i sin årliga svacka och tja, jag fortsatte väl scrolla igenom platsbanken i jakt på spännande jobb att söka. En dag med snöslask hade jag skjutsat en släkting till tandläkaren för akutbesök, och när vi skulle därifrån höll vi på att inte ta oss ut från parkeringen. Vi stod bara och slirade i slasket. Men uppenbarligen kom vi därifrån. Har för mig att jag beställde ett nytt pass då mitt gamla skulle gå ut under våren. Men ja, det mesta var väl olika grader av vardag.

I slutet av februari åkte jag till Göteborg och såg Hello Saferide spela och Annika bli intervjuad. Hade fått biljetten och resan i julklapp. En kul helg. Strålande konsert. När Hey Ho spelades och Jaqee kom in och gästade var så bra att jag fortfarande får gåshud bara jag tänker på det. Det var också under den helgen jag kunde konstatera att Glenn Medeiros singel Nothing's gonna change my love for you finns i minst ett exemplar på så gott som varenda loppis eller skivbörs, oftast i fler än ett exemplar. Så sent som för en vecka sedan hittade jag tre exemplar på en liten loppis i en källare i Degerfors. Det har nästan blivit en sport att leta efter Glenn Medeiros på loppis. Ingen särskilt svår sport dock, för den finns överallt. Den måste ha tryckts i en ohemult stor utgåva när det begav sig. Och dessutom måste den vara ganska dålig eftersom alla tydligen vill göra sig av med den. Tror att den finns på Spotify, men jag vill inte lyssna. Det vore att förstöra mystiken att veta hur den låter. Har inte heller köpt något exemplar, vill ju inte förstöra för alla andra som leker leta efter Medeiros.
Många andra fina gamla singlar och EP:s har jag däremot köpt i år. Har blivit en del loppisbesök, och varje gång har man kommit därifrån med en hög vinylsinglar. Påfallande många religiösa skivor har det blivit i år. Mest för att omslagen och baksidestexterna på de religiösa utgåvorna är så underbart töntiga. Har blivit så många skivor av den typen i år att jag nästan börjat få det långsiktiga livsmålet att skaffa en komplett Hemmets Härold-samling. Snudd på omöjligt att nå förvisso, men då har jag ju i alla fall något att ägna mig åt ett tag. Genom årets skivinköp har jag nog annars lagt mig till med Karlskogas förnämsta Helmut Zacharias-samling. Det är inte illa.

Framåt vårkanten slutförde jag projektet att läsa hela På spaning efter den tid som flytt. Långt före tidsplan dessutom. Hade räknat med att bli färdig tidigast i slutet av året, men mer sannolikt under vintern eller våren 2016. Men framåt bok fyra var man så inne i det att de 3-4 sista delarna gick av bara farten. Med tanke på hur få som läst hela romansviten känns det rätt gött att ha gjort det. Kan rekommendera den för övrigt. Segt i början men ser man bara till att inte ge upp blir man rikligt belönad.
Överhuvudtaget har jag läst förhållandevis mycket i år. Särskilt från typ senvåren och framåt. Jag har egentligen alltid gillat att läsa men under studieåren tappade jag nöjesläsandet lite grann. När jag suttit och pluggläst en hel dag var jag liksom inte skitsugen på att plocka upp en bok som avkoppling. Det var som att läsning blev för förknippat med arbete på något sätt. Plus att man väl var rätt trött på text sådär i allmänhet, även om jag även under de åren fortsatte läsa en hel del tidningar av olika slag.
Men 2015 hittade jag alltså tillbaka på allvar. Delvis tack vare Proust och att jag därigenom fick in vanan så att säga. Tror att jag landade på 30 böcker till sist. Så mycket nöjesläsning är rätt många år sedan jag läste senast. Siktar på ännu fler i år (fick presentkort i julklapp som bara det räcker till 20-25 böcker), men på ett sätt hoppas jag att det blir färre. För om det blir färre innebär det att jag fått ett jobb och inte har tid till att sitta och läsa lika mycket.

Det mesta jag läst har varit bra men det som utöver Proust har berör mig mest är nog Tove Folkessons Kalmars jägarinnor. Först köpte jag den utspelades i Kalmar och det kunde ju vara sköj eftersom jag bott där. Men när jag började läsa den blev jag genast gripen av jägarinnorna och deras eskapader och jag började bli nostalgisk och minnas min egen ungdom (som skilde sig markant från jägarinnornas, men ändå) och ja, den påverkade mig starkt. Jag läste den i kanske mars eller april och sedan har jag burit den med mig hela året. Det var också genom alla tankar och funderingar och känslor den väckte som ord och formuleringar plötsligt började ploppa upp när jag var ute på mina dagliga promenader. Sedan började alla dessa ord och formuleringar klumpa ihop sig till en idé eller ram till idé och rätt vad det var vill det sig inte bättre än att 2015 var året jag började skriva. Sedan har jag suttit och skrivit lite grann så gott som varje dag. Någon dag här och där har blivit skrivledig för att jag av olika skäl inte haft tid eller energi till att skriva, men i stort sett varje dag har jag suttit och skrivit en stund. Egentligen är det nog mest för att hålla igång huvudet och att ha någonting att göra, ett projekt att lägga tid och energi på när jag ändå inte har något jobb. Men visst, tanken är väl att det ska bli en roman i slutändan. Kanske blir det en kass roman, men då har jag i alla fall haft något att göra under tiden. Den där slutändan börjar väl förresten närma sig. Är upp i omkring 95 000 ord, och har väl en hyfsad tanke om vad som är kvar att skriva. Skulle gissa att jag landar någonstans uppåt 120-13 0000 ord när första utkastet är färdigt. Sen får jag väl läsa igenom det och se om jag tycker det är värt att jobba vidare på eller inte. Om inte annat har jag fått ett par idéer till under resans gång, så då får jag väl se om jag kan få till någon av dem istället.

Någonstans där under tidiga våren spelade BIK i kvalspelet till SHL och det där kladdet på blålinjen som ledde till att Malmö lyckades ta sig vidare till slutkvalet och sedermera avancera uppåt grämer mig än. Hade varit så roligt att se dem dratta på ändan igen. Fast nu åkte i och för sig Leksand ur istället, och det är ju roligt det också. Precis som det var roligt för oss vid sidan av att Södertälje gjorde totalfiasko och trillade ur allsvenskan. Skadeglädje är ju som bekant den enda sanna glädjen.

Under våren körde jag också igång projektet Kvällens franska där jag varje kväll länkar till en franskspråkig låt på Twitter, och sedan i somras även lägger in varje låt i en spotifylista med samma namn.

Så i maj åkte jag till Berlin. Ja inte bara jag förstås, hela familjen plus syrrans kille åkte dit för att fira morsans 60-årsdag. Jäkligt rolig resa. Det jag minns bäst är två saker. Middagen på den helt fantastiska restaurangen Heising. Det var inte bara en utsökt middag, det var en totalupplevelse. Det går nästan inte att beskriva utan ni måste åka dit. Det andra jag kommer minnas är när jag var ute på egna äventyr en natt och hamnade på en indiepopklubb. Först när jag kom in tänkte jag mest bara ta ett par öl och kolla in läget. Men det dröjde inte länge förrän jag stod på dansgolvet och sedan blev kvar där större delen av natten. Det var underbart. Första gången på över ett år jag var på indieklubb, första gången på över ett år jag var på ett ställe som spelade "min" musik, första gången på över ett år jag hamnade i ett sammanhang där det bara kändes rätt att dansadansadansa. Framåt halv sex började det tunna ur med folk och jag började dra mig hemåt. Hade kunnat vara kvar längre, men visste att jag skulle bli väckt senast vid tio (om inte annat för att folk började väsnas) så när det ändå började tunna ur var det kanske lika bra att gå. Lite före sju var jag tillbaka i lägenheten den morgonen. Croissanten jag köpte när jag kom upp ur tunnelbanan var nattmat för mig, men den lilla kiosken hade precis öppnat för frukost. Jag älskade det.
Jag fick sova strax under tre timmar den natten morgonen. Ändå var jag inte särskilt trött dagen efter. Det var jag alldeles för nöjd för att bli.

Så rullade sommaren in. En till stora delar jämförelsevis regnig och i alla fall stundtals kall sommar. Många klagade över det, jag tyckte att det var helt okej. Jag hade ju mitt skrivande att sitta med, och kallt och regnigt gjorde att det inte blev så idiotvarmt i min lägenhet som det kan bli när solen ligger på om somrarna. Dessutom innebar vädret att det blev färre getingar och färre åskväder än vanligt. Det kan man definitivt inte klaga på. Jag jobbade några dagar på Energi & Miljö runt midsommar. Det gjorde jag även några dagar i september. Delvis ofrivilligt. Men det funkade. Även om det inte var särskilt roligt gick dagarna ändå hyfsat fort.

På midsommardagen hade jag champagneafton. Jag drack champagne och lyssnade på fransk pop. Det var tämligen ljuvligt.

Hela sommaren var dock inte regnig utan det blev en hel del dagar med vin på balkongen. Oftast eftermiddagar. Dels för att slippa den hetaste solen, dels för att jag oftast inte riktigt hade tid till att slå mig ner på balkongen förrän frampå eftermiddan. Det var under de eftermiddagarna, särskilt framemot senare delen av sommaren, jag fick syn på en flicka som bodde i huset mittemot och som jag noterade nog var ganska söt. Det var början. Jag fortsatte se henne ibland även under hösten, och till slut kom jag på mig själv med att nog ha blivit intresserad på allvar. Ni kan historien för jag har berättat den förut. Det slutade med att jag lämnade ett brev, eller ett meddelande om man så vill, i hennes cykelkorg med en försiktig förfrågan om hon skulle vilja ses någon gång. Det hade kanske kunnat bli en fin historia, men det blev ingenting. Jag fick inte ens något svar utan tystnaden fick bära budskapet. Sånt är livet, men jag vågade och det är jag stolt över. Jag kastade mig ut och det flög inte, men det var ändå jag som vann, för jag vågade gå långt utanför min bekvämlighetszon och göra något som kändes väldigt läskigt. Såhär med perspektiv på saken kan jag känna att det hela gett mig större självförtroende och fått mig att våga utmana mig själv mer även på andra områden. Fast det kanske hänger ihop med åldern, att man blir äldre och tryggare och  mer bekväm i sig själv och vet att det inte är så jäkla farligt även om man skulle göra bort sig lite grann.

Åldern ja. Hösten handlade annars till stora delar om noja inför trettioårsdagen. Det kändes stort och läskigt med 30, samtidigt som jag i någon mån brottades med klassiska tankar i stil med "Jag är inte alls där jag tänkt att jag skulle vara, är det här livet?, blev det inte mer än såhär?, vad hände med drömmarna?, hur hamnade jag här?" (tankar som väl inte direkt blev mindre av att jag läst Jonathan Troppers för övrigt utmärkta Plan B under sensommaren). Sedan fyllde jag 30 och upptäckte att det inte var någon större skillnad mot att vara 29. Det är snarare tanken och idén om 30 som är läskig och jobbig än att faktiskt vara det.

Hade tänkt fira födelsedagen med en riktig brakfest för typ alla jag känner, men som ledig på heltid har man ju vissa begränsningar i budgeten så den festen får väl vänta tills jag fyller 35. Firade istället med en långkoksafton tillsammans med vännerna här i stan. Det var en trevlig kväll, om än ganska stillsam för att vara en trettioårsfest. Sen är ju folk här i stan som de är också så de flesta hade gått hem före midnatt, men det får man ju typ räkna med när det är fest här. Då gick jag och en kompis ner till puben sista timmen sådär innan de stängde. Visade sig att det var sista kvällen med gamla ägarna, så det blev rätt skön stämning på slutet. Nästan som om det skulle vara en skolavslutning eller liknande.
Har förresten blivit en hel del pubbesök under 2015. Skulle inte säga att jag är stammis på något sätt, men jag har försökt gå dit ett par gånger i månaden eller så. Ofta i sällskap med min kompis André, vi brukar sitta där och prata om keytars och litteratur, andra gånger utan sällskap. Beror lite på hur spontant det varit. Gillar förresten att gå dit själv ibland och se om man träffar något roligt folk. Kommer jag på sent en fredag- eller lördagkväll att jag ska gå dit brukar jag resonera att kanske träffar jag någon kul typ att tjöta med ett tag och annars har jag tagit en öl och fått en timme eller två att gå och det är fa inte illa. Tyvärr ändrade puben öppningstider någon gång i somras och började ha öppet till ett istället för till två. Det känns lite för tidigt, och känslan är att det har varit mindre folk där sedan dess, men det är fortfarande ett grymt ställe så jag lär fortsätta gå dit. Känner man sig inte färdig när de stänger kan man ju alltid dra vidare, även om det dessvärre innebär inträde och coverband.
Förhoppningsvis fortsätter pubbesöken med samma frekvens även i år. I alla fall så länge jag bor kvar i stan. Man vet ju aldrig.

Så kom november och december och det blev advent och jag körde #hattventskalendern på instagram och i mitten av december åkte jag till Stockholm en helg. Gick på Norra Brunn med min syster och hennes kille, träffade lite gamla vänner från studietiden, drack en hel del öl, satt vid en bardisk där tjejen som jobbade såg ut som en blandning av Taylor Swift och Alexandra Dahlström (eller som Taylor Swift skulle sett ut om hon lyssnat på indiepop och växt upp i typ Uddevalla som jag varierade beskrivningen en gång). En fin helg.

Så rätt vad det var blev det jul och det var fint och på juldagen gick jag till puben lite spontant och blev ganska för full på slutet (men det kan man leva med, gjorde jag bort mig minns jag det ju ändå inte). Det blev nyår och nu sitter vi här. I 2016. Ett nytt år med nya möjligheter. Antagligen lika händelserikt som alla andra år.

Några nyårslöften har jag inte. Men jag har lovat mig själv att jag ska bli färdig med min roman under året. Och så hoppas jag på att bli kär. Det första kan jag påverka, det är faktiskt bara upp till mig själv. Det andra är svårare att påverka, man går ju liksom inte runt och blir kär på beställning, men det vore trevligt om det inträffade. I alla fall vore det trevligt under förutsättning att hon jag blir kär i också blir kär tillbaka, annars blir det ju mest bara jobbigt.

Hösten 2016 är det också tio år sedan vi körde igång Klubb Perfektion. Jösses vad tiden går. Som det känns nu är jag lite sugen på att ställa till med någon form av tioårsjubileum, som ett avslut om inte annat. Men vi får väl se vad som händer och hur det känns framåt hösten och sådär.

Nåväl, eftersom det här är en summering av 2015 är det väl kanske på sin plats att jag också delar med mig av summeringen av mitt musiklyssnande på Spotify under året. Här är vad jag lyssnat mest på och några kommentarer kring det:

Mest spelade artister (antal spelningar i parantes):
1. Coeur de Pirate (817)
2. Broder Daniel (102)
3. Håkan Hellström (80)
4. Hello Saferide (79)
5. France Gall (69)

Kommentar: Inte särskilt förvånad över att Coeur de Pirate toppar. Sedan början av september har jag lyssnat igenom hennes senaste album så gott som dagligen, ibland mer än en gång per dag. Dock tror jag att det totala antalet spelningar egentligen är högre än vad som anges här. Siffran var densamma när jag först kollade i mitten av december, och sedan dess har jag hunnit lyssna igenom albumet 15-20 gånger till före årsskiftet, så det egentligen antalet spelningar kan mycket väl ligga kring 1000-strecket. Att BD är tvåa är inte jätteförvånande. Det säger väl kanske något om hur gammal jag är. Dels blev det en hel del When We Were Winning och Shoreline under våren och sommaren när jag började få trettioårsångest och dessutom snuddade vid låtarnas teman i skrivandet. Sen såg jag om Fucking Åmål för första gången på många år under hösten, och då började det liksom rycka lite i BD Forver-tarmen. Och ja, jag kan ha varit lite Werthering och spelar exempelvis Whirlwind en del under perioden för historien om flickan i huset mitt emot. Mer förvånande då att jag inte spelar Håkan och Hello Saferide mer (och att inte Säkert! finns med på topp fem), men där har jag nog å andra sidan spelat dem en hel del på cd. Lite överraskande annars att France Gall slagit sig in i toppen. Upplever inte alls att jag lyssnat särskilt mycket på henne, men det har jag tydligen.

Mest spelade album:
1. Coeur de Pirate - Roses (800)
2. Hello Saferide - The fox, the hunter and Hello Saferide (59)
3. France Gall - Baby pop (57)
4. Broder Daniel - BD Forever (50)
5. Francoise Hardy - The debut album (48)

Kommentar: Förstaplatsen bekräftar väl vad jag skrev om Coeur de Pirate ovan. Inte mycket mer att säga där. Att BD Forever finns med bekräftar väl också det mycket av vad jag skrev ovan. Intressant dock att en så stor majoritet av att jag spelat med HS är från senaste skivan. Vore intressant att bryta ner det och se vilka låtar jag spelat där. För även om jag lyssnat igenom albumet några gånger skulle jag tro att Hey Ho är den Annikalåt jag spelat klart mest under året. Inte minst för att jag haft med den på ett par spellistor under året. Likaså verkar Baby pop sett till antal spelningar var i rätt klar majoritet av allt jag spelar med France Gall. Kan vi gissa att åtminstone tio av de tolv spelningar som inte är fårn den plattan är Poupée de cire, poupée de son? Och så tar sig Francoise Hardy in på listan också, det var väl roligt.

Mest spelade låtar:
1. Coeur de Pirate - Oublie-Moi (82)
2. Couer de Pirate - Carry On (81)
3. Couer de Pirate - Crier Tout Bas (81)
4. Couer de Pirate - Undone (80)
5. Couer de Pirate - Drapeau Blanc (79)

Kommentar: Alla är låtar från Roses. Bekräftar bara ännu mer hur sanslöst mycket jag lyssnat på den hösten och vintern. Trodde dock att Cast Away skulle vara bland de jag lyssnat mest på från skivan.

Mest spelade genrer:
1. Swedish indie rock
2. Chanson
3. Swedish  indie pop
4. French pop
5. Yéyé

Kommentar: Plats ett och tre är väl ganska självskrivet att de skulle vara med. Men att jag lyssnat på mer indierock än indiepop? Vet ju inte exakt hur klassificeringen går till, men spontant känner jag mig mer indiepop än indierock. Att det är mycket franskt beror nog på att jag kört kvällens franska under året och lyssnat igenom en hel del franskt för att hitta bra grejer som kan bli kvällens franska.

Annars kan konstateras att jag lyssnat på 24 000 minuter musik (75% mer än 2014) uppdelat på 2882 olika låtar (1329 fler än 2014) med 1458 artister (650 fler än 2014).
Den stora ökningen skulle jag säga har tre skäl. Skrivandet, kvällens franska och Discover Weekly. Skrivandet eftersom jag då blir sittande här någon timme eller så längre på förmiddagarna och då ibland varit inloggad och spelat musik. Kvällens franska eftersom jag då behövt logga in varje kväll och då blir det att jag lyssnat mer, förut har det alltid varit en del kvällar då jag inte kommit mig för att logga in på Spotify. Discover Weekly eftersom det ändå är 30 låtar man i många fall annars inte hade lyssnat på att lyssna igenom varje vecka. Och som i sin tur också kan göra att man hittar något man vill lyssna mer på och så vidare. En fjärde förklaring skulle kunna vara att André varit här en del (vi brukar ses här före våra pubkvällar) och då gärna letar fram diverse semiskumma grejer att spela. Den tror jag dock har mindre betydelse för den kraftiga ökningen i både mängd musik och antal artister/låtar.

Det var 2015 det. Nu återstår att se vad 2016 har att bjuda på. Något gött får vi hoppas.

Domarjävel

Ska väl börja med JVM-semin. Alltså, domarjävel! Visst att Sverige gjorde sin sannolikt sämsta match i turneringen, men det var två helt felaktiga utvisningar som ledde till Finlands mål och i och med det att matchbilden svängde till finnarnas favör. Dessutom kändes utvisningen precis i slutet när Sverige skulle börja tokjaga rätt jäkla billig. Så visst, Sverige kan bättre än de visade idag, men det går ändå inte att komma ifrån att det i någon mån var domaren som avgjorde. Fuck it. Domarjävel!

Tredje perioden såg för övrigt ut lite som det brukar göra när BIK ligger under mot typ Timrå eller Almtuna. Finnarna bara ställde upp i mittzon så att svenskarna inte kom någonstans. Effektivt kanske, men så fruktansvärt frustrerande att titta på. Och så sanslöst tråkigt. Den typen av hockey borde rendera avstängningar för lagledningen.

För övrigt tycker jag man borde ifrågasätta att mästerskapet har spelats på två rinkar med olika storlek. Det blir liksom inte rättvisa förutsättningar när två av lagen i semifinalerna har spelat hela mästerskapet fram till semifinalen på en rink som är två meter smalare. Klart att lagen som spelat på den större rinken hela tiden har fördel av att inte behöva anpassa sig till nya förutsättningar när det är dags att börja spela om medaljerna. Jag säger inte att det var vad som avgjorde, men med tanke på att de flesta experter pekat ut Sverige och USA som de två bästa lagen i turneringen är det svårt att inte få de tankarna när båda de lagen åker ut i semi mot lag som spelat på den större rinken hela tiden. Om inte annat så blir det liksom fel när förutsättningarna plötsligt ändras när det drar ihop sig i de viktigaste matcherna, särskilt när det bara gör det för vissa av lagen. Kanske är det ingen slump att båda Sverige och USA vann sina kvartar med väldigt stora siffror när de fick möta lag som helt plötsligt fick spela på en smalare rink än de gjort dittills?
I ett mästerskap av den här typen bör det vara samma mått på de rinkar som används. Det kan vara liten rink, det kan vara stor rink, det kan vara hybridrink. Men det ska vara samma mått på alla rinkar. Förutsättningarna ska vara så rättvisa det bara går. Att hälften av semifinallagen plötsligt måste byta rinkstorlek är inte rättvisa förutsättningar. Här får faktiskt internationella förbundet ta sitt ansvar och se till så att matcharenorna i ett och samma mästerskap har samma mått på rinkarna. Eller i de fall det absolut inte är möjligt med samma rinkstorlek se till att båda grupperna spelar matcher på båda arenorna. Det kanske inte hade någon helst påverkan på resultaten, men bara att tanken uppstår är illa nog.

I övrigt har jag långkokat en köttgryta idag. Den blev helt lysande. Jag är ett geni på långkokta köttgrytor.

Är fortfarande snuvig, men annars mår jag helt ok. Tror jag i alla fall. Det är ju svårt att riktigt avgöra när man är rejält täppt i näsan.

Fick förresten senaste Coeur de Pirate-skivan på  cd idag. Har lyssnat väldigt mycket på den på Spotify under hösten och vintern (trots att den släpptes kring månadsskiftet aug-sep är det mitt överlägset mest spelade album på Spotify under 2015), men det känns fint att ha den på cd. Slog mig också vilken skillnad det är på ljudet på de olika formaten. Det är absolut inget fel på ljudet i Spotify eller i datorhögtalarna men cd-ljudet hade ett helt annat djup, det lät större.

Hade tänkt skriva summeringen av 2015 idag men det hanns inte med. Den kommer imorgon istället.

Gnistrar och glimmar

Gnistrande vacker vinterkväll ikväll. Kallt. Klart. Glittrande snö. Underbart.

Hittade mer must i eftermiddags. Tänker inte säga var, för då åker ni bara dit och köper upp allt, men jag fick åka nästan till andra änden av stan. Dessvärre inte i glasflaska, men 50cl pet är i alla fall bättre än 1,5l pet.

Verkar annars som att jag eventuellt hållet på att bli sjuk. Småkänningar i halsen. Lite snuva. Klassiska tecken. Håller tummarna för att det stannar där. Feber och rejält halsont känns onödigt.

Till veckan, kanske redan imorgon, kan jag till sist lägga händerna på säsongens sista julklapp. En skiva, den jag utsåg till årets album i årslistan, jag fick men som inte hade hunnit levereras med posten före jul. Gött ändå att fortsätta få julklappar även efter jul. Och sen har jag 1300 i presentkort att bränna på böcker kvar också. Bara en sån sak. Blir en rejäl hög med böcker det.

Fan vad jag älskar det här vintervädret. Den gnistrande kvällen och förmiddagens filmiska snöfall.

Säsongen är faktiskt inte slut

Var på jakt efter skumtomtar idag. Fanns inte någonstans. Med tanke på att vi inte ens passerat trettonhelgen är det rätt illa. Julen (eller i alla fall julmust- och julgodissäsongen) är ju faktiskt inte slut förrän till Knut.
Även pinsamt svårt att få tag på julmust i butikerna. Det är ännu värre. Helst vill man ju ha 33cl glasflaska, men det är typ omöjligt att hitta efter julafton. I år tycker jag dock att tillgången är sämre än vanligt även på andra förpackningar. 1,5 liter pet finns någon pall här och var men mindre flaskor är skamligt svårt att hitta. Hitta fyra 50cl pet på Pekås så de köpte jag, men det är det enda jag hittat i vad man skulle kunna kalla för portionsflaskor. Dåligt av butikerna. Nästa säsong kan de gott strunta i att plocka fram julskyltningen och julmusten i oktober och istället se till att ha rimligt med must hemma även under andra halvan av mustsäsongen (säsongen=1 december till tjugondag Knut).

För övrigt går picklad lök oväntat bra ihop med kycklingköttbullar.

Det blev ganska städat

Så har det då gått och blivit 2016.

Gårdagenskvällen var väl förhållandevis lugn. Vi typ drack öl och åt pizza och kollade på hockey och spelade tv-spel och vid tolvslaget gick vi ut och sedan gick vi in igen. Sedan förra året har jag börjat köra med alkoholfritt mousserande vid tolvslaget, så jag har rentav klarat mig från att vara bakis idag. Förra året var det lite av en tillfällighet. Jag hade en flaska alkoholfritt liggande och tyckte att jag lika gärna kunde ta den så den inte bara blev liggande. Sedan var det ett sånt jäkla lyft att dels inte bli skitfull på natten (vilket man ju lätt blir när man först festat hela kvällen och sedan ska häva i sig massa mousserande) men framförallt att inte vara bakis på nyårsdagen, så jag bestämde mig för att fortsätta med alkoholfritt vid tolvslaget. Mycket trevligare att inte börja året med bakfylla och minneslucka.

Idag har det annars snöat mest hela dagen. I alla fall sedan jag klev upp under sen lunchtid. Jäkligt snyggt när snön har lagt sig på ljusslingan på balkongen och blir upplyst underifrån. Som att snön glöder i olika färger.
Men dagen i stort har varit lugn. Även om jag inte varit bakis har jag av och till känt mig lite seg. När jag kom hem efter min dagliga promenad satte jag mig med en kopp choklad och läste tidningen och lyssnade på musik. Det var ganska härligt.

På tal om något helt annat är det rätt jäkla varmt här inne just nu. Får väl kanske skylla på att jag varit hemma hos morsan och farsan över julen och vant mig till med den snudd på arktiska kyla som råder på deras övervåning om vintrarna.